Jörlanda 386 och 387 – Boplatslämningar vid Jörlanda Berg, Stenungsunds kommun
Arkeologisk undersökning av Jörlanda 387
Bakgrund Fornlämningarna Jörlanda 386 och 387 (L1959:2356 och L1959:2357) är belägna mellan Stora Höga och Spekeröd i Stenungsunds kommun, och utgörs av två sammanhängande ytor med boplatslämningar från senneolitikum (slutet av yngre stenålder), bronsålder och järnålder. Mellan boplatsytorna finns ett fuktigare område. Fornlämningarna upptäcktes i samband med en arkeologisk utredning 2014. Anledningen till att utredningen genomfördes var att Stenungsunds kommun arbetar med en detaljplan över området. Fornlämningarna förundersöktes 2016 som en del i att de skulle tas bort. Under förundersökningen påträffades bland annat huslämningar i form av stolphål, härdar, gropar och kulturlager. Även spår av äldre odlingsytor hittades, i form av områden med årderspår. Det gjordes också fynd av slagen flinta, kvarts och keramik. Utredning och förundersökning utfördes av Bohusläns museum.
Länsstyrelsen i Västra Götaland gick under hösten 2016 ut med ett förfrågningsunderlag för att upphandla en arkeologisk undersökning av fornlämningarna. Kulturlandskapet skrev det vinnande anbudet och undersökningarna skulle startat i mitten av januari 2017. Beslutet blev dock överklagat till Förvaltningsrätten, som avslog överklagan i april. Den överklagande parten begärde då prövningstillstånd av Förvaltningsrättens dom hos Kammarrätten, vilken fastslog Länsstyrelsens beslut i slutet av augusti 2017.
Under oktober och november 2017 utförde Kulturlandskapet en arkeologisk undersökning av fornlämningen Jörlanda 387.
Undersökningen av Jörlanda 386, den södra av de två fornlämningarna, blev dock skjuten på framtiden.
Under januari 2024 påbörjades teknisk rapport för Jörlanda 387, den planeras vara klar under våren 2024. Vetenskapliga fördjupningar och populärvetenskapliga sammanfattningar kommer att dröja tills övriga undersökningar är avslutade.
Information läggs löpande ut här på hemsidan.
Kontaktperson: Stig Swedberg
Kartan visar de två fornlämningarna som ska undersökas. Dessa har delats in i sju delytor som undersöks i tur och ordning. Läs mer om undersökningarna av delytorna nedan.
Analysrapporter
Yta 1 – v 41 och 42
Undersökningarna av fornlämningarna RAÄ Jörlanda 386 och 387 inleds med den norra fornlämningen, Jörlanda 387. Av praktiska skäl avverkas skogen med start på yta 1. Under de två första veckorna har yta 1 banats av och de anläggningar och strukturer som kommit fram har dokumenterats och undersökts. Under andra veckan avverkades skogen även på yta 4, och i slutet av andra veckan påbörjades avbaningen även här.
”Första tiden i Jörlanda!
Efter den första veckans avbaning har vi nu kommit på plats och påbörjat utgrävningen. Lokalen i Jörlanda har delats in i 7 olika ytor. Den här veckan har vi börjat på yta 1. Den första tiden har vi använt till att komma iordning och få lite perspektiv på vad det är för plats vi är på och vad vi ser. Det vi vet från tidigare undersökningar är att det ska finnas huslämningar / boplatslämningar som kan vara från senneolitikum, bronsålder och järnålder. Under avbaningen har det kommit fram flera olika anläggningar, såsom stolphål, rännor, gropar och härdar. Till vår glädje hittades under första dagen en fin keramikbit från en förmodad ränna. Detta firades med en fyndtårta såklart! Andra fynd som hittats är flinta, bränd lera och kvarts. I en härd som grävdes ut fick vi fram en del skrävsten, alltså sten som blivit eldpåverkad, och en hel del kol. Kanske kan härden ha använts till matlagning av människorna som levde på platsen. Nu försöker vi bena ut hur huset kan ha stått och gräva ut fler anläggningar och se vad vi kan röna ut från dem. Samtidigt som arkeologerna gräver i fält och avbaningen fortstätter med hjälp av vår grävmaskinist så är skogshuggarna i skogen och fäller träd för våra fortsatta ytor som ska undersökas vidare nästa vecka!
Trevlig helg önskar arkeologerna i Jörlanda”
Theresa 2017-10-19
Yta 4 – v 43
Avbaningen av yta 4 går framåt. Under veckan har ett antal meterrutor tagits upp inom ett förmodat kulturlager. På torsdagen var Per Pixel på plats med drönare, och fotograferade de avbanade ytorna från luften med särskilt fokus på ytan med årderspår.
”Årderspår och oktoberväder
Under veckan som gått har vi fortsatt arbetet med att undersöka fornlämningen Jörlanda 387, nu på den nyligen avverkade och delvis banade yta 4. Vi visste från förundersökningen att vi kunde förvänta oss årderspår på ytan men ingen hade riktigt väntat sig så många fina årderspår över ett så stort område. Den fossila åkern blev i och med sin omfattning och bevarandegrad den här veckans huvudperson.
Vårt arbete i veckan har varit fokuserat på att försöka bygga upp en bild av när den fossila åkern varit i bruk, hur stor den egentligen varit och ifall ytan använts till annat före och efter den var en åker. Ännu vet vi inte under vilken tid människor brukade åkern på yta 4 med hjälp av årder, men i veckan har vi jobbat på att åtgärda det. Årderspår är svåra att datera men det kan gå att ringa in en fossil åkers ålder genom att leta efter andra lämningar av mänsklig aktivitet som antingen gjorts innan årderspåren och därför ligger under dessa i marken, eller som tillkommit efter dem och då istället täcker över årderspåren. Under veckan har vi undersökt några anläggningar som vi hoppas ska kunna hjälpa oss med detta. Dels en kokgrop (anläggning 85) som kommit till efter årderspåren och dels en härd (anläggning 81) som fanns på platsen innan någon drog ett årder genom den.
Samtidigt som några av oss rensat årderspår och grävt ut kokgropar har andra jobbat hårt tillsammans med grävmaskinisterna för att fortsätta att bana av yta 4. En särdeles regnig onsdag ställde till med forsande vatten i schakten och försvårade banandet en aning. Många lovande anläggningar med närliggande stenpackningar som noterades i vattenmassorna visade sig vara naturbildningar då de undersöktes i torrare förhållanden. Vad annat de nybanade ytorna har att erbjuda blir en fråga för nästa vecka, då vi bland annat hoppas fastställa den fossila åkerns utsträckning i nord-sydlig riktning. Onsdagens obarmhärtiga regn fyllde även anläggningar med vatten och lämnade vår fina framrensade fossila åker helt oigenkännlig. Men glädjande nog gick den bra att rensa fram igen på torsdagen, då under en mycket uppskattad höstsol. Vi har hört att nästa vecka också ska bjuda på sol och ser fram emot att fortsätta vår undersökning av yta 4 i torrt väder!
Glada helghälsningar från arkeologerna i Jörlanda!”
Zanna 2017-10-27
Yta 4 och yta 1 – v 44
Fjärde veckan inleddes med is och frost. Dagarna börjar bli korta och efter att vi gått över till vintertid mörknar det tidigt.
”Publik verksamhet och nya fynd dyker upp
Nu har Kulturlandskapet avslutat sin fjärde fältvecka i Jörlanda. Den här veckan har vi fokuserat på publika visningar av utgrävningsområdet. Vi har bland annat fått besök av Fornminnesföreningen i Göteborg och Göteborgs arkeologiska studentförening (GAST). Under veckan har vi även haft ett sammarbete med Stenungsunds kommun – barn har under höstlovet varit med i fält och grävt meterrutor och anläggningar på yta 1. Här fick de även pröva på att undersöka ytan med metalldetektor. Barnen fick en genomgång av vad arkeologi är, vad vi jobbar med, vad vi försöker hitta genom att gräva i jorden och vad vi kan lära oss genom de fynd som dyker upp.
Vi har även fört diskussioner om var någonstans människorna som odlat på platsen bott och var deras hus har legat. Under veckan har fler stolphål dykt upp vilka kan vara rester från de takbärande stolparna i ett hus. Takbärande stolpar förekommer ofta i par i så kallade treskeppiga långhus. Vid avbaningen fann vi fyra stycken stolphål på rad med cirka 1 meters avstånd från varandra, varav två av dem var parställda. Möjligen kan detta indikera resterna av ett hus på platsen. Stolpraden fortsätter därefter in i en yta som vi ännu inte banat av. Det kommer alltså dröja till nästa vecka innan vi kan fortsätta att undersöka den delen av ytan för att se om stolphålen faktiskt representerar ett hus eller om de haft någon annan funktion.
Under förra veckan trodde vi att vi lyckats avgränsa årderspårens utbredning i nordlig riktning, men efter att större ytor avbanats visade det sig att den forna åkern fortsätter över större ytor. Hur stora ytor det handlar om får vi förhoppningsvis veta nästa vecka då resten av ytan kommer att undersökas.
Ett något överraskande fynd som gjorts i veckan var ett mikrospån (en typ som använts för att bland annat tillverka pilspetsar) som framkom på yta 4. Mikrospån är karaktäristiska för mesolitikum, den delen av stenåldern människan levde som jägare och samlare, alltså tiden innan man börjat bedriva jordbruk. Inga tidigare fynd på Jörlanda 386 och 387 har indikerat aktiviteter under mesolitikum. Som nämnts tidigare har vi hittat anläggningar som ligger under årderspåren vilket visar att människor utfört olika aktiviteter på platsen innan det att marken kom att användas för odling. Kanske finns ett samband mellan dessa anläggningar och mikrospånet. Vi väntar därför med spänning på att få svar på de c-14 prover som tagits under årderspåren för att få svar på hur långt tillbaka i tiden platsen varit bebodd.
Vi på Kulturlandskapet önskar en trevlig helg!”
Fredrik 2017-11-03
Yta 4 – v 45
Undersökningens femte vecka bjuder på förhållandevis vackert väder, fler ytor med årderspår, sparsamt med anläggningar, samt senneolitisk keramik med snörornering. På torsdagen har vi besök av elever från gymnasieskolans naturvetarlinje, vilka hjälper till med provtagning.
”Början på slutet för yta 4
Under veckan som gått har vädret mestadels varit mycket trevligt med sol och endast mindre regn under torsdagen. Omställningen till vintertid har däremot börjat bli väldigt tydlig på kvällarna.
Stolphål och ett antal gropar har kunnat konstateras på den del av ytan som bör vara bäst lämpad för en boplats. Dessutom har fler och fler årderspår dykt upp, även på ställen vi inte trodde varit brukade. Framförallt är det de områden som har en jordmån bestående av siltig sand som har bevarat spåren bäst. Det är tydligt att man har odlat så mycket man kunnat på de ytor som funnits tillgängliga på den här platsen. Spåren fortsätter även söderut in i yta 2, området som delar av Jörlanda 387 från Jörlanda 386.
I en grop gjordes fynd av keramik, som bedömdes vara från senneolitikum. På ytan fanns tydliga tecken på att man låtit årdret gå över gropen. Det är tydligt att det finns en omfattande neolitisk fas i Jörlanda. Om vi jämför med strandnivån för neolitium blir det tydligt att strandkanten bör ha legat bara ett 20-tal meter bort från åkrarna. Strandnära tomt är med andra ord inget nytt under solen.
Under den regnigaste av veckans dagar, dvs torsdagen, kom två gymnasieklasser från gymnasieskolan på besök. Glada i hågen tog de sig an provtagningsmetodik och besökte olika delar av grävplatsen. En särskild eloge ges den positiva yngling vars somriga inställning vädret inte kunde rå på, och vars foppatofflor fick vandra över Jörlandas, numera något leriga, sand.”
Martin 2017-11-10
Februari 2018
Västsvensk arkeologidag ägde rum 23 februari på Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet. Kulturlandskapet i samarbete med Picea Kulturarv redovisade de resultat vi hittills har från undersökningen av Jörlanda 387.
Vid undersökningen av Jörlanda 387 banades totalt 8500 kvadratmeter av. Totalt mättes 163 anläggningar in varav 157 (eller 96%) undersöktes. Av dessa har 64 utgått som en följd av undersökningsresultaten, vilket lämnar 99 egentliga anläggningar i detta skede av databearbetning. Merparten av dessa utgörs av gropar, av vilka flera kan komma att bedömas som stenlyft. Endast 4 härdar, 2 kokgropar och 13 stolphål framkom.
Fynden som framkom utgjordes främst av keramik och bränd lera. Totalt togs 132 keramikskärvor in, varav den absoluta majoriteten är daterad till äldre järnålder eller förromersk järnålder. Det enda undantaget är ett antal skärvor från en anläggning på yta 1 som daterats till vikingatid. Den brända lera som framkom har till största del bedömts som infodring, dvs från någon slags ugn eller smideshärd. En del avslag av flinta framkom, men endast mycket få kärnor och redskap. Ett typiskt mikrospån från en handtagskärna framkom på yta 4, dvs ett enstaka nedslag från mesolitikum på platsen.
Den egentliga behållningen av undersökningen måste sägas vara den stora ytan med årderspår, vilken uppgick till totalt 1000 kvadratmeter. Ytan är nu inlagd i FMIS som fossil åker med RAÄ-nr Jörlanda 411. Årderspåren både överlagrar och överlagras av anläggningar som bör vara möjliga att C14-datera, varför vi ser fram emot att kunna datera odlingen ganska exakt. Preliminär bedömning är att odlingen troligen ägt rum i övergången mellan yngre bronsålder och äldre järnålder.
Fynden framkom spritt över ytorna vid avbaning, endast en mindre del av anläggningarna innehöll några fynd. Frågan om (en del av) fynden forslats till odlingsytan vid eventuell gödsling är något som vidare analyser förhoppningsvis kan svara på.
Anläggningar och årderspår på Jörlanda 387.
Juni 2018
Analyssvar har nu kommit från både CEDAD (14C-datering) och MAL (makrofossilanalyser, pollenanalyser och markkemiska analyser).
Ett prov från själva årderspåren har daterats till 386-161 f Kr, förromersk järnålder. Det visar sig också att proverna härifrån har en organisk halt och PKvot som sannolikt är ett resultat av gödsling. Resultaten av pollenproverna från årderspåren visar att odling av korn och vete skett på platsen. Även pollen av diverse åkerogräs framkom. Höga halter av pollen från ljung och hassel visar att ljunghedar och hasselsnår förekom i området. Skogsvegetationen i närområdet har bestått av björk, al och tall, något som även visar sig i vedartsanalysen.
Enbart ett av proverna gav ett arkeobotaniskt material, och inget odlat material såsom cerealier eller andra grödor kunde påträffas. Det prov som gav ett material är en kokgrop, anläggning 110, och det framtagna materialet utgörs övervägande av åkerogräs och ruderatväxter. Denna anläggning har daterats till 592-396 f Kr, vilket eventuellt tyder på att odlingsaktiviteterna på platsen i själva verket är något äldre än vad dateringen av årderspåren gav för handen.
Anläggning 146, en stor grop i den södra delen av området som skars av årderspåren, har daterats till 593-393 f Kr. I denna framkom låga halter av pollen från korn samt höga halter av åkerogräs. Andelen pollen från ljung är större än i proven från årderspåren, i övrigt är sammansättningen av pollen mycket likartad.
I den södra delen av ytan fanns även anläggning 166, också denna en stor grop. Kol från denna grop har daterats till 386-173 f Kr, det vill säga mycket samstämmigt med dateringen av årderspåren. I denna framkom pollen från korn i högre halter än i de andra proven, samt pollen av råg och åkerogräs. Andelen pollen från ljung är lägre än i de andra proven. Skogsvegetationen är den samma som i de andra proven, men med lägre andel hassel.
Sammanfattningsvis visar de markkemiska analysresultaten både på spår av odling och boplats-/processande aktiviteter över undersökningsytan.
Centralt i området med årderspår framkom en kokgrop, anläggning 85, som tydligt skar igenom årderspåren. En förkolnad pinne i botten av denna har daterats till 208-390 e Kr, romersk järnålder. Detta är den yngsta av dateringarna från platsen.
Januari 2024
Då detaljplanen för området ännu dröjer – och därmed besked om vilka undersökningar som eventuellt bli aktuella att genomföra – har vi fått tillstånd av länsstyrelsen att skriva färdigt teknisk rapport för undersökningen av Jörlanda 387. Rapportarbetet planeras pågå under våren. Färdig rapport läggs upp här när den är godkänd av länsstyrelsen.
