Stenindustrilämningar inom Arendal 6:7 m fl

Med anledning av planerad detaljplan för Arendal 6:7, fick Kulturlandskapet i uppdrag att utföra besiktning och värdering av de stenindustrilämningar som finns inom och i anslutning till fastigheten. Arbetet utfördes under hösten 2022.

Uppdraget knöt an till tidigare utförda projekt rörande lämningar från stenindustrin i Sannäs:

År 2004 utförde Rio Kulturkooperativ en förstudie, i ett tidigt skede i planprocessen inför byggnation på Sannäshöjd, inom fastigheterna Sannäs 3:1 samt Arendal S:1, belägna strax söder om nu aktuell fastighet. Vid denna identifierades bland annat tio stenindustrilämningar, vilka inte registrerades i KMR. Lämningarna utgjordes av småbrott där kantstenshuggning varit dominerande produktion. Även en del rena blockuttag verkar ha skett. Brotten var svåra att datera, men bedömdes tillhöra perioden före andra världskriget. Frånvaron av tryckluftsteknik indikerade att de var ännu äldre, före 1920-talet. Dessa stenbrott är inte synliga på ekonomiska kartan från 1930-talet, vilket stärker bilden av dem som ålderdomliga.

Under 2020-2022 drev Kulturlandskapet projektet Den bohuslänska granitindustrin – kunskapsuppbyggnad och planeringsunderlag. Inom ramen för detta projekt identifierades, genom kartstudier, ett antal områden med stenindustrilämningar, av vilka ett är beläget delvis inom Arendal 6:7. Inom ramen för projektet togs även fram en metod för värdering av stenindustrilämningar. Denna används vid föreliggande bedömning.

Resultat

Stenindustrin startade i Sannäs omkring 1890. Inom det besiktigade området finns lämningar efter brytning i småbrott, men omfattande hantering av skrotsten och block visar att kranar har använts. I övrigt saknas tydliga tecken på storbrottsdrift. Stora mängder putsskärv visar att tillverkning av produkter har skett inom ytan. Enligt uppgift ska främst kantsten ha tillverkats i Sannäs, vilket stämmer väl med den iakttagna frånvaron av rester efter gatstenstillverkning. Endast på ett ställe (utanför Arendal 6:7) kunde möjliga rester efter tillverkning av storgatsten iakttas. Utnyttjandet av tillgängligt berg har varit intensiv, vilket bland annat visar sig i att många brottytor är återfyllda med avfall (skärv och skrotsten) från senare brytning. Även överlagringar där större skrotstenar ligger ovanpå högar med putsskärv visar på intensiteten i brytningen. Flera märken efter rundkil och borr med remmare iakttogs, men endast ett eventuellt märke efter bredkil. Utanför Arendal 6:7 kunde även något enstaka märke efter borr utan remmare iakttas. Såväl remmare som rundkil införs redan på 1890-talet, varför denna iakttagelse inte kan användas för att datera stenbrytningen mer precist. Kranar togs i användning under 1900- talets första decennium. Inga spår efter senare tekniker (så som tryckluft eller räls) kunde iakttas.

Längs vägen i den södra delen av området står en mindre byggnad med inrasat tak. Stora mängder bråte fanns i byggnaden, men det gick ändå att urskilja ett antal äldre stenredskap i form av borr, samt kåpan över en ässja och en stor sten som troligen burit upp ett städ. Denna enkla smedja finns markerad på ekonomiska kartan från 1930-talet, och har med stor sannolikhet hört ihop med stenbrottet.

Genom området passerar ”Stenhuggarstigen”, uppskyltad och omhändertagen av Föreningen Samarbete Sannäs. Från området går en väg ner till Sannäs. Enligt en uppsatt skylt har utlastning skett vid Hässels brygga.

Fastigheten berörs av riksintresse för kulturmiljö Sannäs KO55, samt av kommunal kulturmiljö Sannäs. Riksintresset avser bebyggelsen, och den kommunala kulturmiljön avser fiskeläget med sjöfart.

Bedömning

Stenindustrilämningarna inom och i anslutning till Arendal 6:7 ges en hög samlad värdering, där de ingående värdena framför allt utgörs av: en intensivt utnyttjad yta med smedja och vägar/vägbankar; friluftsvärden och pedagogiska värden genom Stenhuggarstigen; engagemanget från Föreningen Samarbete Sannäs; samt själva Sannäs med bebyggelse, hamn och en stenhuggarristning.

Kontaktperson: Annika Östlund