SU L1968:9295, kvarteret Skepparen

Arkeologisk undersökning av stadslämningar från 1700- och 1800-tal

Hösten 2015 utförde Kulturlandskapet och Rio Göteborg Natur & Kulturkooperativ en undersökning av stadslager inom kvarteret Skepparen i Strömstad. Undersökningarna gav överraskande resultat, både positiva och negativa. Till de negativa hör att det sena 1800-talets och tidiga 1900-talets verksamheter visade sig ha stört större delar av ytan än vad resultaten från förundersökningen visade. Detta är tyvärr alltid en faktor att räkna med vid stadsarkeologiska undersökningar. En annan förhoppning vi hade var att vi skulle hitta spår av 1600-talets bebyggelse på platsen, inte heller denna förhoppning infriades. Å andra sidan beror förmodligen det på vad som hände under 1700-talet – området utsattes för brand men också en stor expansion, främst under sillfiskeperioden under andra hälften av 1700-talet.

De äldsta bevarade strukturerna inom undersökningsytan är förmodligen från andra halvan av 1700-talet. De utgörs främst av två tydliga syllstensrader av natursten, som troligen utgjort grund i en strandbod. Den verkar i tid överensstämma med att bebyggelsen på norra sidan Strömsån blev en del av staden.

Troligen finns det rester av ett äldre tidsskikt i materialet. Under sista dagen undersöktes några stolphål och gropar som bör vara äldre än strandboden. Även dessa är från 1700-talet, men det finns mycket som talar för att de föregår den mer reglerade stadsbebyggelsen. I anslutning till dessa strukturer framkom även rester av stolpar. Kanske är detta rester efter strandsittarbebyggelse på platsen.

Undersökningen har också givit ny information om tiden efter 1700-talet. Det är uppenbart att det finns grunder som inte hör till de kända karterade husen från 1800- och 1900-talet. En del av dessa består av huggen sten vilket visar att de inte bör vara äldre än 1850-talet, troligen betydligt yngre.

Fynden från platsen kan främst dateras till 1700- och 1800-talen. De utgörs främst av delar av kritpipor, porslinsbitar samt glas. Det finns porslin av ostindisk typ, men vanligast är europeisk keramik vilket kanske säger mer om vart den rutinmässiga handeln med varor till och från Strömstad riktade sig. En av de europeiska porslinsbitarna är förmodligen från 1700-talet. Att det finns förhållandevis lite keramik från 1700-talet kan bero på flera faktorer. En kan vara att befolkningen på norra sidan Strömsån under 1700-talet faktiskt inte hade råd med porslin. I lagren från 1700-talet framkom ganska mycket fiskben. De flesta kommer från sill, följt av torskfisk. Vi hittade givetvis även yngre keramik men lite förvånande ingen Syco-keramik. Däremot hittades ett Visa-kort som försvann i branden 2007 (vilket ägaren har fått tillbaka). Mer ovanliga fynd från platsen är mynt, det äldsta daterat till 1809. Även en relativt välbevarad sked framkom, samt knappar och knappnålar. Det fanns också ett stort antal glasskärvor av grönt (ofärgat) glas som var handblåsta, vilket antyder en relativt hög ålder.

Kontaktperson: Stig Swedberg