Skee 1010, Skee socken, Strömstad kommun, Västra Götalands län
Arkeologisk undersökning av boplatsområde
Strömstads kommun har byggt en ny råvattenledning mellan sjön Färingen och Strömstad. Intill sjön, på platsen för ledningen, fanns boplatsområdet L1968:6711 (Skee 1010:1). Försök att borra ledningen under boplatsområdet misslyckades och Länsstyrelsen gav därför Kulturlandskapet i uppgift att genomföra en arkeologisk undersökning i form av en schaktningsövervakning. Uppdraget innebar en totalundersökningen av boplatsområdet.
Fornlämningen var först registrerad som en boplats mot bakgrund av läget i terrängen och att det hittats ett fåtal flintavslag i en stig genom området. Vid undersökningen framkom endast lite slagen flinta. Däremot framkom över 60 anläggningar. De flesta var kokgropar eller härdar. I en grop hittades ett fragmenterat keramikkärl och i en annan grop en pilspets av skiffer.
Undersökningen avslutades 13 december 2019. Under hösten 2020 inkom analysresultaten från vedart-, makrofossil- och 14C-analyserna. Fyra av de 22 kokgroparna daterades och visade sig vara cirka 2100-2900 år gamla, vilket betyder att de anlagts under slutet av bronsåldern och början av järnåldern. Dateringarna är typiska för kokgropar i Bohuslän. Förhoppningarna var att makrofossilanalyserna skulle kunna berätta om hur kokgroparna använts, men de stora runda groparna, fulla med skärvstenar och stora kolbitar, var i övrigt nästan helt tomma på ledtrådar. Analysresultaten kunde däremot tala om vilken typ av ved som använts för att elda i kokgroparna, bland annat tall och hassel.
Gropen där skifferpilspetsen hittades daterades också och visade sig vara cirka 5300 år gammal – mer än 2000 år äldre än den äldsta kokgropen. Gropen där keramikkärlet hittades visade sig vara en av de yngsta daterade anläggningarna på platsen, cirka 2100 år gammal.
Sammanställningen av anläggningar, fynd och analysresultat tyder på att L1968:6711 snarare brukats som aktivitetsyta än som boplats. Enligt Kulturmiljöregistrets kategorisering av fornlämningar gör dock sammansättningen av anläggningar och fynd att lämningen officiellt kategoriseras som ett boplatsområde.
Att grupper av kokgropar påträffas utan tecken på att platsen använts för långvarigt boende är inte ovanligt, fenomenet brukar kallas kokgropsfält. Vad de många kokgroparna använts till är ej fastställt, men det är möjligt att de använts för att laga eller konservera mat. Enligt en sammanställning av kokgropslokaler i Bohuslän verkar vattendrag eller lodräta bergväggar vara vanligt förekommande på platser där kokgropar anlagts. Detsamma gäller även för denna lokal. Spännande!
Kontaktperson: Stig Swedberg
