Tanum 2463 – Ryland 3:2, Tanums kommun, Västa Götalands län
Tanums kommun avser att anlägga ny station för räddningstjänsten samt ny väg till vattenverket inom fastigheten Ryland 3:2, Tanumshede. Kulturlandskapet har därför på uppdrag av Länsstyrelsen utfört en arkeologisk utredning, förundersökning, undersökning i form av schaktningsövervakning samt en arkeologisk undersökning inom ytan.
Du kan läsa om de olika undersökningarna nedan, samt läsa rapporterna.
Arkeologisk utredning
Ryland 3:2
I maj 2018 utförde Kulturlandskapet en arkeologisk utredning inom området.
Utredningsområdet är beläget i en sluttning på 40-50 m ö h, sluttar ner mot nordväst och är bevuxet med sly och lövträd. Fornlämningarna i närområdet, kring den forntida havsviken och senare jordbruksmarken, utgörs av boplatser från stenålder och metalltid, ett stort antal hällristningar, gravar i form av rösen och stensättningar, gravfält, samt by-/gårdstomter. Dessutom finns ett antal lämningar efter senare tiders markbruk i form av gränsmärken, hägnader och mindre stenbrott. Utredningsområdet ligger också inom riksintresse för kulturmiljövården samt inom Tanums världsarv.
Vid utredningen inventerades området, och 27 schakt togs upp med grävmaskin. Som ett resultat av detta framkom 1 fornlämning och 1 övrig kulturhistorisk lämning. Fornlämningen utgörs av en boplats, KUL nr 1808:2, med slagen flinta samt anläggningar i form av två härdar och en grop. Fyndmaterialet indikerar en datering till senmesolitikum/tidigneolitikum. Den övriga kulturhistoriska lämningen utgörs av en stenhägnad, KUL nr 1808:1. På ekonomiska kartan från 1938 syns ett stycke impedimentsmark i den norra delen av utredningsområdet. Stengärdesgården har troligen haft som funktion att avgränsa impedimentet från odlingsmarken.
Utredningen har berört de sydligaste delarna av den medeltida gården Gärpens inägor, vilka troligen under medeltiden utgjorts av åker- och ängsmark vilken i senare tid odlats upp och plöjts bort. Av kartmaterialet att döma har marken inom utredningsområdet uppodlats först i sen tid, tidigast under andra halvan av 1800-talet.
Inom utredningsområdets norra delar har uppdragsgivaren önskemål om att anlägga en väg. I uppdraget för utredningen ingick därför att avgöra om eventuella fornlämningar kunde begränsas gentemot det föreslagna vägområdet. Om detta ej var möjligt skulle en schaktningsövervakning utföras inom det föreslagna vägområdet. Kulturlandskapet gjorde bedömningen att den nyupptäckta boplatsen berörs av den planerade vägen varför en schaktningsövervakning bör utföras i denna del. Om övriga exploateringsplaner kvarstår och berör resten av fornlämningen bör denna förundersökas.
Fornlämningar är skyddade enligt 2 kap i Kulturmiljölagen (KML) och genom miljöbalkens generella hänsynsregler, där stor vikt läggs vid hänsyn till kulturlämningar och kulturmiljöer. Ansökan om ingrepp i lämningar lämnas till länsstyrelsen.
Kontaktperson: Annika Östlund
Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning
RAÄ Tanum 2463
Kulturlandskapet har utfört en arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning inom nytt vägområde till vattenverket i Tanumshede. Undersökningen utfördes vid två tillfällen, först i juni 2018 då vägområdet undersöktes och därefter i november 2018 då schakt för dränering undersöktes.
Vid undersökningen framkom ett måttligt antal fynd av slagen flinta, med en förhållandevis stor del redskap. Dessa utgjordes av bland annat tvärpilspets, spånskrapa, rundskrapa och stickel. Ett fåtal kärnor framkom, bland annat en mikrospånkärna och två bipolära kärnor. Fynden kan framförallt dateras till senmesolitikum-tidigneolitikum. Därutöver framkom en keramikskärva från ett kärl och tre bitar bränd lera. Nio anläggningar framkom i form av gropar, rännor, härdar och en kokgrop. Åtta av anläggningarna var koncentrerade till en yta på 10 x 10 m2, medan en av härdarna låg ungefär 10 meter väster om dessa. Denna härd och en kokgrop daterades till mellersta/yngre bronsåldern. Undersökningsområdet var påverkat av tidigare markarbeten. Jordlager på upp till 0,7 meter har påförts. Om det också skett avbaning av ytan innan är oklart men det förefaller som det skett ställvis.
Det är rimligt att tolka boplatsen som en yta för aktiviteter både under stenålder och under bronsålder. Vid senmesolitikum har platsen varit strandnära medan lokaliseringen under bronsåldern troligen har varit betingad av topografi och markförhållanden.
Inom undersökningsområdet är fornlämningen borttagen. Om övriga exploateringsplaner kvarstår och berör resten av fornlämningen bör denna förundersökas. Om det finns exploateringsplaner utanför utrett område bör kompletterande utredning genomföras. Det gäller speciellt norr om boplatsen där boplatsavgränsning och gräns för utrett område sammanfaller.
Kontaktperson: Stig Swedberg
Arkeologisk förundersökning
RAÄ Tanum 2463
Förundersökning genomfördes under oktober 2019. Resultatet från schaktningsarbetet blev en något sparsam mängd fynd och anläggningar vars utbredning koncentrerades till två områden inom fornlämningen: ett i norr i anslutning till ett bergimpediment och ett i söder strax intill en anläggning som upptäcktes under utredningen 2018. Bland fyndmaterialet var det främst en flathuggen flintdolkspets från senneolitikum/tidig bronsålder och en skivmejsel från senmesolitikum som utmärkte sig och representerar de två primära användningsfaserna i området.
Analyserna av anläggningarna och schakten gav spännande resultat. En stor mängd förkolnade sädeskorn som daterades till cirka 979-807 f Kr, sen bronsålder, påträffades i en av anläggningarna. Sädeskornen bestod av skalkorn, vete och havre, samt stora mängder fröer från olika åkerogräs som eventuellt kan ha varit del av skörden. Dessutom visade de markkemiska analyserna att stora delar av Tanum 2463 påverkats av mänsklig aktivitet vilket främst lämnat spår kring anläggningskoncentrationerna i norr och söder. Tanum 2463 tolkas som en aktivitetsyta med koppling till odling och skörd under bronsålder. Människorna som vistades här har troligtvis haft sina hem i någon av de närliggande bronsåldersboplatserna kring Tanumshede. Möjligtvis finns kopplingar till Tanum 2017, 300 meter nordost om Tanum 2463, där en stor säddepå innehållande samma uppsättning sädsorter som de som upptäcktes under nu aktuell förundersökning, har daterats till cirka 1295-804 f Kr.
Utöver lämningarna från bronsåldern har senmesolitiskt flintmaterial framkommit över hela den förundersökta ytan samt under tidigare undersökningar inom och direkt söder om fornlämningen. Det bedöms som möjligt att mesolitiska kulturlager kan finnas bevarade inom Tanum 2463. Fynd och eventuella kulturlager/anläggningar från mesolitikum skulle kunna tolkas i korrelation till de nyupptäckta mesolitiska kulturlagren vid Tanum 665, bara 100 meter norr om Tanum 2463.
Kulturlandskapet anser att vidare arkeologiska undersökning av Tanum 2463 skulle kunna bidra med ny kunskap om bronsålderns aktivitetsytor och hur människor vid den här tiden delat upp och organiserat sin vardag. Fornlämningen är belägen inom världsarvsområdet och har ett mycket intressant läge ur geografiskt perspektiv. Därtill utgör den en av få hittills oexploaterade ytor på åsen vid Tanumshede och bör därmed betraktas som en plats med högt vetenskapligt värde.
På bergimpedimentet som framkom i norra delen av fornlämningen upptäcktes en hällristning i form av fyra skålgropar. Hällristningen har registrerats i Kulturmiljöregistret med lämningsnummer L2019:6367. Utbredningen för Tanum 2463 har efter avslutad förundersökning anpassats efter resultaten från de tre arkeologiska undersökningarna som genomförts inom lämningen.
Kontaktperson: Linda Wigert
Arkeologisk undersökning
L1959:4867 Boplatsområde, L2019:6367 Hällristning och L2020:11493 Flatmarksgrav
Vid undersökningen hösten 2020 hittade vi den faktiska boplatsen för de aktiviteter som tidigare varit lite svårtolkade. Runt bergsimpedimentet i norr, där skålgropar och anläggningar med bränd säd framkommit, hittade vi nu rester efter två, eventuellt tre, hus från bronsåldern. Vidare analyser visade att ytan nyttjats under såväl äldre som yngre bronsålder. Alla sädeskorn har dock daterats till yngre bronsålder.
Inom den södra ytan var spåren mer diskreta. Här framkom dock vid förundersökningen också sädeskorn i några anläggningar. Vid undersökningen hittades dock inga fler. En härdanläggning analyserades avseende c-14 och pollen. Den visade sig vara från äldre bronsålder. Pollenanalysen visade att det odlades säd i området, men att betesväxter var de dominerande i anslutning till eldstaden.
Efter bronsåldern anlades en ensamliggande grav på den norra ytan. I en mindre grop har ett eller två keramikkärl placerats tillsammans med brända ben från en människa. Benen är fragmentariska, så det är svårt att med säkerhet uttala sig om ålder och kön, men troligen rör det sig om en vuxen kvinna.
Fynden av stenåldersföremål var mycket sparsamma i förhållande till tidigare undersökningar inom ytan. Lämningarna runt den nu undersökta ytan visar dock att människor nyttjat den forntida viken även under stenåldern.
Nedan kan du läsa delar av fältdagboken från undersökningen. Rapporten kan du ladda ner här. Uppdraget i Kulturmiljöregistret hittar du här. Där hittar du, förutom vår rapport, även analysrapporter från undersökningen.
Fältdagbok 14-19 oktober
Vädret är mestadels soligt men kylslaget. Vi har delat upp boplatsområdet i två separata ytor som skall banas av med grävmaskin. Den södra ytan banas av under dessa fyra dagar. Det framkommer ett 20-tal anläggningar av karaktären stolphål, gropar och rester av kulturlager. Tidigare antaganden gjorda under förundersökningen om att platsen inte använts som egentlig boplats utan vid aktiviteter knutna till odling ligger till grund för vår grävstrategi. Vi tar många makroprover ur anläggningarna i hopp om att hitta fröer som kan säga något mer om odlingsverksamheten på platsen under bronsålder.Fyndmaterialet är ringa, mest enstaka flintavslag. Ett undantag är en större samling keramikskärvor (118 st) som troligen tillhör samma kärl. Samlingen påträffades direkt på markytan, utan tydlig nedgrävning. Både mynnings- och bottenbitar från ett större kärl ingår.
Fältdagbok 20-30 oktober
Det vackra höstvädrets dagar är över. Under vissa av de följande dagarna har vi problem med stora nederbördsmängder. Den norra ytan banas av och undersöks färdigt under dessa dagar. Ytan är mindre än den södra men det framkommer ungefär dubbelt så många anläggningar här.
Den norra ytan ligger vid ett bergsimpediment. På en del av den häll som grävdes fram vid förundersökningen hittade vi en hällristning i form av fyra skålgropar. I Kulturmiljöregistret fick den lämningsnummer L2019:6367. Nu banar vi av resten av de påförda jordmassorna som täckte hela impedimentet, och spolar sedan av hällen med vatten. Ytterligare skålgropar påträffas på tre nya ytor, så det sammanlagda antalet skålgropar är nu 11 stycken. Det verkar också finnas flera eldskador på hällen, men det är svårt att avgöra om dessa är forntida eller sentida när det saknas bevarat kol.
Öster om impedimentet finns en koncentration av anläggningar med främst stolphål. Mot slutet av avbaningen framträder också två U-formade rännor här. Vi misstänker att det kan vara den östra gaveln till ett stolpbyggt långhus, tillbyggt i två faser, med den västra gaveln placerad i närheten av eller rent av på hällen med skålgropar. Vi tar många makroprover från stolphål och väggrännor som förhoppningsvis, tillsammans med omgivande markkemiprover, skall kunna bringa mer klarhet i frågor som rör husets konstruktion, datering och funktion framöver.
Fyndmaterialet inom ytan är inte särskilt omfattande. Den mesta flintan påträffas i den matjord som lagts på och runt om impedimentet i modern tid. Den flinta som tolkas vara sekundärt deponerad här kommer troligen från en mesolitisk boplats i närheten, men exakt var den kommer ifrån är svårt att avgöra. I sandlagret under den påförda matjorden, inom en yta i övrigt fri från anläggningar, upptäcker vi resterna av en urnegrav med keramikskärvor och närmare ett halvt kilo kremerade människo- och djurben.
Vid två tillfällen har vi guidningar för den intresserade allmänheten. Vi visar de senaste resultaten av undersökningen och går sedan en rundtur i närområdet för att visa de andra platserna som undersökts de senaste åren. Turen inkluderar ett närbeläget gravfält och en hällristning som innehåller flera människo- och skeppsfigurer.
Kontaktperson: Stig Swedberg
Du kan ladda ner rapporten från utredningen som lågupplöst pdf här.
Här kan du ladda ner rapporten från schaktningsövervakningen som lågupplöst pdf.
Analyser
Du kan ladda ner rapporten från förundersökningen som lågupplöst pdf här.
Analyser
Här kan du ladda ner en lågupplöst version av rapporten från undersökningen.
Högupplösta versioner av rapporterna finns på Fornsök.
Analyser
Analysrapporterna från undersökningen finns på Fornsök. Titta under fliken Rapporter och dokumentationsmaterial.
Den osteologiska rapporten finns även på vår hemsida.
Inom ramen för uppdraget har vi också skrivit en populärvetenskaplig sammanfattning, som går att ladda ner här. Tema är Jordbruk i Tanum. Denna publikation är kort och mer lättläst än våra vanliga rapporter.
