Många bäckar små – översvämning och markanvändning vid Emån och Ätran 1500–1910
Detta projekt bedrevs av Oscar Jacobsson – medarbetare på Kulturlandskapet – som ett doktorandprojekt på den Kulturgeografiska institutionen i Stockholm. Projektet utforskade den förändrade relationen mellan människa och översvämning i södra Sverige under perioden mellan 1500 och 1910, och fokuserade på hur översvämningar under perioden utgjort både nytta och ett problem i den agrara produktionen. Under den studerade perioden genomgick bruket av översvämningsmarken – det område längs med ett vattendrag som översvämmas regelbundet – stora förändringar, från att i huvudsak ha brukats till ängsmark till att omvandlas till åkermarker. Denna förändring återspeglas i många av Sveriges äldre ängsmarker, men har fört med sig en särskild problematik på översvämningsmarken som inte återfinns på torrmarken. Förändringarna är dessutom knutna till de omvälvningar som skedde i den agrara produktionen i samband med den agrara revolution som inleddes i Sverige cirka 1750. Hur större förändringsprocesser – även i äldre tider än så – återspeglar sig i miljöer präglade av täta relationer mellan människa/vatten är ett av avhandlingens främsta intresseområden.
Två vattendrag – Emån och Ätran – har dock valts ut som fallstudier, och studeras genom en mängd olika typer av källmaterial så som historiska kartor, skriftligt källmaterial, naturgeografisk data och lämningar i fält. Under 2018 genomfördes både skrivbords- och fältstudier i Högsby socken vid Emåns nedre lopp med stöd av resemedel från Kungl. Gustav Adolfs Akademien för Svensk Folkkultur. För 2019 beviljades medel från Kulturlandskapets forskningsstipendium för fältarbeten vid Ätran och Emån. Fältarbetena utfördes under 2019. Dessa fältstudier syftade inte enbart till att studera lämningar i fält, utan även till att bilda sig en generellt bättre uppfattning av platsernas geografi, och till att etablera kontakter i de orter som studeras, exempelvis med hembygdsföreningar.
Fältarbetet kunde följas på Kulturlandskapets facebook-sida och instagramkonto.
Disputationen ägde rum 10 februari 2023.
Kontaktperson: Oscar Jacobsson
Utsikt över den numera sänkta sjön Ryningen, vilken slutligen sänktes genom sprängningsarbete i Emån år 1917. Ett dylikt företag hade dock förespråkats redan 1770 av Magnus Gabriel Craelius (häradsfogde över Tunaläns, Sevede och Aspelands häraders fögderi) och blev behandlat i flera ärenden i häradsrätten under 1700-talets slut. Idag är den tidigare sjön en av Sveriges fågelrikaste våtmarker, inte minst när den (som på bilden) om våren svämmar över av vårflödet.
Avhandlingen
Avhandlingen ”När floden märkte marken: Om bruket av översvämningsmark längs med Emån och Ätran 1500–1910” kan laddas ner här.
Trolig lämning efter dammlucka i anslutning till en våtmark på byn Virstads utmark i Emåns dalgång. Våtmarken har tidigare brukats till kärräng och går under namnet ”Bråtkjärret” i en karta från 1777. Strax norrut markeras ett annat kärr som ”Damkjärret”, vilket sannolikt syftar på att även här har funnits en dammanläggning. Genom stämbord vid denna typ av anläggningar kunde vattnet från bäckarna hållas kvar under kontrollerade former och näringsrikt slam avlagras på kärret. Detta ökade gräsväxten och ängsmarkens produktivitet.
