Kulturmark

Inom klimatforskningen används numer arkeologiska och historiska data för att utforska hur samhällen reagerar på klimatstress. (Med klimatstress avses här förändringar i klimatet som kräver anpassning på samhällsnivå.) Mänskliga samhällen är dock komplexa, och liknande klimatförutsättningar ger inte nödvändigtvis samma samhällsreaktion.

De senaste 5 000 åren har samhällen i Norden dominerats av ekonomier baserade på jordbruk. Hur dessa ekonomier utvecklades över århundradena och hur samhällena reagerade på klimatstress inom dessa ekonomier är inte studerat i detalj. Samhällen existerar i interaktion med de ekosystem som utgör grunden för deras ekonomier. För att kunna studera detta behöver mer detaljerade analyser göras inom avgränsade regionala områden, samt ett tvärvetenskaplig förhållningssätt till forskningsprocessen, materialet och de metoder som appliceras för att tolka detta tillämpas.

Kulturlandskapet driver sedan 2019 forskningsprojektet Kulturmark för att undersöka dessa frågor från ett bohuslänskt perspektiv. I en pilotstudie (utförd 2016) av ett urval boplatser i norra Bohuslän går det att se en nedgång i förekomst av säd efter äldre järnålder på de boplatser som undersökts. Om detta är riktigt; representerar det en minskning av sädodling som i sin tur representerar en minskad mänsklig närvaro? Eller tyder det snarare på en ändrad försörjningsbas?

I Delprojekt 1: Övergripande kulturmarksutveckling behandlade data över landskapsnyttjande i Bohuslän från yngre neolitikum till medeltid. Studien koncentrerades på sammanställning av miljöarkeologiska data, här omfattande fröer av såväl spannmål som andra odlade grödor liksom pollen. Studien omfattade även fröer och pollen från andra växter som indikerar exempelvis uppodling, bete, gödsling, hedtillväxt, beskogning etc, samt relativa förändringar i halterna av dessa. En genomgång och sammanställning av dateringar kopplade till dessa miljöarkeologiska data gjordes också.

I ett kommande skede kommer resultaten från del 1 att jämföras med arkeologiska data över samhällsförändringar i ett långtidsperspektiv (exempelvis förändringar i huskonstruktioner, stallning, förekomst eller inte av kokgropar, gravfält eller ensamliggande gravar, högar eller flatmarksgravar, etc) och arkeologins tolkningar av detta. Detta kommer förhoppningsvis att kunna utgöra grund för diskussioner kring hur olika samhällen interagerar i situationer med klimatstress. I förlängningen kan dessa resultat även ligga till grund för diskussioner kring befolkningsmängd, förhållande mellan odling – djurhållning – jakt/fiske, etc.

Kontaktperson: Stig Swedberg