Tanum 1885, Tanums kommun, Västra Götalands län – Arkeologiska undersökningar av del av boplats
Med anledning av planerade bostäder har Kulturlandskapet utfört arkeologiska undersökningar av del av boplats. Läs om dessa undersökningar nedan.
Fornlämningen berördes även vid två andra uppdrag. Du kan läsa om schaktningsövervakningen inför ny VA-ledning här. Du kan läsa om utredningen som berörde boplatsen här, denna utredning utfördes av Rio Kulturkooperativ.
Resultaten från undersökningarna har också lett vidare till ett forskningsprojekt – Greby handelsplats. Du kan besöka projektets hemsida här.
Arkeologisk förundersökning
I oktober 2014 genomförde Kulturlandskapet en arkeologisk förundersökning av del av Tanum 1855 i utkanten av Grebbestad och nära Greby gravfält.
Vid denna förundersökning konstaterades att frekvensen av anläggningar var hög i schakten och speciellt i de norra delarna. Lagerföljden är inte enkel att se, övergången mellan överliggande kulturlager och fyllningarna i anläggningarna är svårdefinierbara där färg och jordsammansättning liknar varandra. Det var först vid undersökning av anläggningarna som det gick att skilja mellan anläggning och överliggande lager. Det förkommer även mycket skärvsten på platsen. Dessutom förekommer en hel del anläggningar, vilka kan utgöras av stolphål, gropar eller stenlyft. Andelen anläggningar som blivit påverkade av värme var hög, vilket innebär att aktiviteter som rör eldrelaterad produktion varit vanlig inom området. Eldstäderna varierade i storlek. I dessa eldstäder inkluderas kokgropar och härdar men även ugnar. Den sistnämnda kategorin syntes i att några av anläggningarna var stora och uppenbart utsatta för väldigt hög värme. Keramik och bränd lera noterades över hela området, men även förkolnat ben. Lerklining från insidorna av ugnar återfanns i värmeutsatta anläggningar. I närheten har tidigare slagger efter järnhantering framkommit. I nuläget tolkas platsen snarare som en aktivitetsyta inom högvärmesproduktion än en bostadsyta.
Kontaktperson: Stig Swedberg
Arkeologisk undersökning
Genom en handläggningsmiss kom den planerade undersökningen av Tanum 1885 aldrig att ske. Genom att Länsstyrelsen i Västra Götaland sköt till medel kunde istället en forskningsundersökning genomföras. Det innebär att platsen kunde undersökas vetenskapligt. Däremot saknades medel till att analysera prover för att kunna datera och funktionsbestämma fynd och anläggningar. Sådana medel erhölls istället från Stiftelsen Carl Jacob Lindebergs Fornminnesfond, Magnus Bergvalls Stiftelse, Lennart J Hägglunds Stiftelse samt Hildebrandska fonden/Svenska fornminnesföreningen. Läs mer om analysresultaten under egen rubrik nedan.
Den del av Tanum 1885 som undersöktes av Kulturlandskapet var belägen på en svag förhöjning cirka 400 meter sydväst om Greby gravfält. Detta läge är topografiskt lämpligt med bra dräneringsförhållanden då underlaget utgörs av sand och grus.
Anläggningarna som framkom visade att det försiggått högvärmesproduktion i området. Tio anläggningar bedömdes som ugnar. Det handlar om tillverkning av järnföremål och keramik, där vissa keramikfynd och fynd av förglasade bitar av ugnsväggar kan berätta om höga temperaturer. Fynd av ugnar är sällsynta, och hade vid tillfället bara gjorts på tre boplatser i Bohuslän tidigare. Andra anläggningar som undersöktes var dels stolphål som indikerar byggnader, samt ett flertal kokgropar och härdar. Kokgropar och härdar kan i olika bemärkelser ha att göra med förberedelser och tillagning av föda. Kokgropar kan till exempel användas både vid rostning av säd och vid tillredning av ‘storkok’. På en plats som denna kan vi också misstänka att produktion av träkol skett, kanske i anläggningar som påminner om kokgropar. Ett tiotal ugnar på en delundersökt yta visar att detta område var en storskalig förhistorisk verkstadsplats.
Vid undersökningarna i området har det framkommit järnföremål, slagg från smideshantering, järnålderskeramik, bränd och delvis sintrad lera, förglasad lerslagg, benkammar, guldtenar och en glaspärla.
Anläggningarna tillsammans med fynden har med andra ord karaktär av hantverksproduktion, men vi kan nog också förutsätta att platsen varit en handelsplats. Förekomsten av guldtenar – betalningsguld – liksom närheten till en säker hamn talar för det.
Läs mer under rubriken FU VA-ledning Härlidsberget Grebbestad
Följ utvecklingen i forskningsprojektet Greby handelsplats.
Kontaktperson: Stig Swedberg
Vetenskapliga analyser
Under sommaren och hösten har vi börjat få in en del resultat från laboratorier som vi skickat material till. De flesta rapporter är än så länge bara preliminära men de definitiva publicerar vi här på sidan.
Lite kort om resultaten så här långt. 14-c dateringarna visar att områden framförallt har nyttjats under de fyra första århundradena av vår tideräkning. Det finns också enstaka dateringar från den yngre järnåldern, runt 800-talet e Kr, se rapport från Cedad.
Resultat från makrofossilananalysen visar bland annat att det finns säd i flera av anläggningar från platsen. De förekommer framförallt i kokgropar men även i andra typer av anläggningar, bland annat fanns det sädeskorn i proverna från brunnen. De sädesslag som kunnat identifieras är skalkorn, speltvete och havre. De markkemiska resultaten visar att det finns skillnad i användning inom gruppen kokgropar. Grovt finns det två typer av kokgropar som står ut i materialet. De som innehåller mycket makrofossilt material har en förhållandevis hög halt av fosfater medan de som saknar makrofossiler har relativt låga fosfatvärden. Detta kan förmodas vara en indikation på olika användningsområden, se rapport från MAL.
Analysen av det keramiska materialet visar att det består av såväl brukskeramik som finare typer av keramik. Keramik som oftast bara hittas som gravgåvor, exempelvis på Grebygravfältet men också på Ytter Restad utanför Kungälv. Bredden i typ av keramik på platsen är i sig en indikation på att platsen varit av central betydelse. Den tidigare hypotesen om handelsplats kan sägas vara stärkt av analyserna. Vidare visar materialgenomgången att keramikmaterialet är relativt välbevarat samt att det verkar ha producerats lokalt, se rapport från KKS.
Den osteologiska analysen visar på en stor spännvidd i konsumtionen. Förutom dieten av av får, nöt och svin har även flera olika marina arter framkommit. De utgörs bland annat av gråsäl, gråhaj, långa, makrill och sill. Fynden indikerar att människorna inte enbart ägnat sig åt kustfiske utan fiskat på djupare vatten. Fyndet av gråhaj är unikt, se rapport från Leif Johnsson osteology.
