Bebyggelsestrukturförändring i Bullaren under 1900-talet
Under hösten 2014 utförde Kulturlandskapet en analys av 1900-talets bebyggelsestrukturförändringar kring Bullaresjöarna, på uppdrag av Tanums kommun. Uppdraget utfördes som ett led i kommunens planer på att identifiera lämpliga LIS-områden (landsbygdsutveckling i strandnära lägen) och omfattade de delar av Mo och Naverstads socknar som ansluter till Bullaresjöarna, samt ett mindre område vid Kynne Älv. Denna analys gjordes parallellt med en översiktlig landskapsanalys av ett större område kring Bullaresjöarna.
Bebyggelsestrukturanalysen tog sin utgångspunkt i 1900-talets utveckling, vilken i huvudsak delades in i tre referenspunkter (1920-30-tal, 1940-50-tal samt 1990-2000-tal). Som källmaterial till denna analys användes i huvudsak kartmaterial (1930-talets ekonomiska karta samt Fastighetskartan 2014), byggnadsskick, arkivmaterial som belyste demografiska förändringar samt annan litteratur belyste områdets kommunikation och sjöarnas användning. Inom uppdraget analyserades i huvudsak bebyggelsens förändring, befolkningsutvecklingen, huvudsakliga näringar, sjöarnas användning och infrastrukturförändringar under perioden.
Analysen visade framförallt att bymiljöerna kring Bullaresjöarna har stått sig väl under hela 1900-talet, där äldre bebyggelse i höjdlägen och på impedement har lång historia även bakåt i tiden. Detta gäller även jordbrukslandskapet kring byarna, som bevarats relativt intakt till sin utbredning under hela perioden. Det är snarare i tidigare torp- och ensamgårdsmiljöer som jordbruk och bebyggelse minskat. Orter som uppvisade tätortsliknande tendenser redan under 1900-talets början förtätades under seklet och exempelvis Östad kan idag ses som Bullaresjöarnas centralort. Befolkningsutvecklingen under perioden visar att områdets befolkning minskat konsekvent, men att tätare bebyggelse stått sig väl i förhållande till omgivningen. Troligen har en del av befolkningen flyttat från Bullaren till centralare områden under den aktuella perioden. Under hela 1900-talet verkar befolkningen ofta ha sökt sig utanför sitt eget lokalområde för försörjning, en struktur som gäller även idag där pendlingen från området är fortsatt hög. När det gäller användningen av sjöarna visade analysen att Bullaresjöarna spelade en viktig praktisk och ekonomisk funktion vid seklets början. Detta har förändrats idag, när en Bullaresjöarnas användning främst får ses som rekreationell och upplevelseinriktad.
Den sammantagna bilden visar att vissa strukturer hos befolkning och bebyggelse lever kvar än idag inom analysområdet, men att vissa avgörande förändringar har skett. Sjöarnas användning har ändrats ur en praktisk synpunkt, tätbebyggelsen har förtätats och den glesare bebyggelsen har blivit allt glesare. Bybebyggelsen kan ses som ett av områdets beständiga element, och utgör en viktig del av Bullaresjöarnas landskap, vilket kan tas i beaktning inför framtida planeringsstadier.
Kontaktperson: Stig Swedberg
