AUT Lilla Anrås 3:22, AFU L2021:5248 samt AUN L2022:2676 & L2022:2677

Utredning, förundersökning och undersökning, Tanums socken och kommun, Västra Götalands län

Strax norr om Anråsälven planerar Fjällbacka Golfbana AB för nya bostäder. Med anledning av detta utförde Kulturlandskapet en arkeologisk utredning 2021. Vid utredningen identifierades bland annat stengärdesgårdar och en torpgrund, lämningar efter människor som levt relativt nyss. Men också betydligt äldre lämningar uppenbarade sig: Vid den följande förundersökningen (2022) delundersöktes lämningarna efter två boplatser från neolitikum, eller bondestenålder, det vill säga för cirka 5000-6000 år sedan. Några bönder har knappast bott på platsen – snarare rör det sig om människor som ägnat sig åt jakt, fiske eller insamling. Vad kan vi mer få reda på om dessa tidiga invånare i Fjällbacka?

Kartan till höger visar Fjällbacka med de undersökta boplatserna markerade i norr, och aktuella havsnivåer inlagda: Blått motsvarar 20 m över nuvarande nivå, och den blålila nyansen 26 m över dagens nivå.

Nedan kan du först läsa om de tidigare utförda momenten (utredning och förundersökning), och längre ner kan du läsa mer om undersökningen. Under Fältdagbok kan du läsa mer om våra fyra veckor i fält i maj-juni 2023. Senaste publicerade rapporter samt analysresultat hittar du längre ner på höger sida.

Senaste nytt:

Nu finns en film att titta på. Den handlar om arbetet med fyndsorteringen. Du hittar filmen här nedanför.

Klicka på kartan så kan du ladda ner den som en pdf.

Nedan kan du se en film om undersökningen i Lilla Anrås, där en del spännande fynd som kommit fram presenteras.

Filmen är producerad av Ranrikestudios AB.

Arkeologisk utredning Lilla Anrås 3:22

Med anledning av planerad bostadsbebyggelse har Kulturlandskapet utfört en arkeologisk utredning för Fjällbacka Golfbana AB. Utredningen ägde rum i september 2021.

Fältarbetet inleddes med en inventering av hela utredningsområdet. Hällristningar eftersöktes särskilt. Inom utredningsområdets mjukmarkspartier togs därefter 26 schakt upp, och i områdets norra del togs 16 provrutor upp. Inom schakten framkom fynd i varierande grad. Dessa utgjordes främst av flinta i form av splitter, avslag samt övrigt slagen. Inom utredningsområdets sydvästra del, inom åkermarken, framkom två anläggningar. Inga hällristningar påträffades.

Som en följd av utredningen registrerades en boplats, L2021:5248, som fornlämning. De två härdresterna L2021:5249 och L2021:5250 registreras som undersökta och borttagna. Boplatsen L2021:5248 dateras utifrån fynd och höjd över havet till mellanneolitikum. Härdarna L2021:5249 och L2021:5250 14C-daterades till 1150-1279 e. Kr. respektive 771-992 e. Kr. Kulturlandskapet anser att boplatsen L2021:5248 i första hand bör tillåtas kvarligga. Om detta inte är möjligt bör den omfattas av ytterligare antikvariska åtgärder i det fall den berörs av exploatering. Härdarna L2021:5249 och L2021:5250 bedöms som undersökta och borttagna, inga ytterligare antikvariska åtgärder krävs därmed.

Vidare har fem övriga kulturhistoriska lämningar registrerats. Dessa utgörs av en hägnad (L2021:5243), ett hägnadssystem (L2021:5246), ett brott/täkt (L2021:5245), ett småindustriområde (L2021:5244) samt en lägenhetsbebyggelse (L2021:5247). Kulturlandskapet anser att de sentida lämningarna i form av hägnader, lägenhetsbebyggelse och stenbrott i första hand bör tillåtas kvarligga i det fall exploateringsplanerna kvarstår. Om så inte är möjligt anses redan utförd dokumentation tillräcklig.

Fornlämningar är skyddade enligt 2 kap i Kulturmiljölagen (KML) och genom miljöbalkens (MB) generella hänsynsregler, där stor vikt läggs vid hänsyn till kulturlämningar och kulturmiljöer. Ansökan om ingrepp i lämningar lämnas till länsstyrelsen.

Gränsmärken i aktuell gräns är skyddade enligt 14 kap 9 § brottsbalken. Ansökan om säkerställande av gränsmärken lämnas till Lantmäteriet.

Stengärdesgårdar i anslutning till jordbruksmark åtnjuter biotopskydd enligt Miljöbalken 7 kap. 11 §. Detta innebär att de inte får täckas över eller tas bort. Ansökan om dispens från biotopskyddet skickas till länsstyrelsen.

Kontaktperson: Annika Östlund

Förundersökning av boplatsen L2021:5248

Förundersökningen av boplatsen på höjden vid Lilla Anrås inleddes i mars 2022 med markkemiprovtagning. Analyserna av proverna är en del i att definiera särskilt intressanta områden att förundersöka. Resultaten från dessa och fyndspridning från utredningen har sedan utgjort grund för upprättande av en schaktplan inför förundersökningen.

I slutet av april inledde vi själva förundersökningen. Vid schaktningen kunde anläggningar och en fyndspridning som tyder på tre separata aktivitetsytor iakttas. Möjligen är aktivitetsytorna skilda åt i användningstid då det finns en viss nivåskillnad mellan dessa.

Efter avslutad undersökning bedömer vi att boplatsen kan delas in tre delar. Dessa bedöms som separata boplatser från stenålder, vilka har nyttjat olika terränglägen. Troligen har detta skett under skilda tidsperioder. Den äldsta är från tidigneolitisk tid och de andra från mellanneolitisk tid.

Den boplats – L2022:2676 – som är belägen på en mindre terrass i områdets nordvästra del, bedömer vi som äldst. Det baserar vi på förekomsten av en så kallad tvärpilspets och några typer av kärnor som brukar associeras med tillverkning av denna typ av spetsar.

Boplatsen i den centrala västra delen – L2022:2677 – hör troligen till mellanneolitisk tid. Det baseras på en större förekomst av spån och cylinderkärna samt ett spån av skiffer.

Boplatsen i den östra delen – L2022:2678 – är troligen också mellanneolitisk. Även här är det spån och cylinderkärnor som är daterande, men här finns också ryggspån. Även de senare typisk för denna tid. Vi hittade också delar av ett keramikkärl. Kol som framkom i samma grop som kärlet daterades dock till järnålder.

Vid undersökningen framkom tolv anläggningar. Merparten av dem var mycket urlakade och det var svårt att få fram daterbart material. Fem anläggningar daterades, samtliga till brons- eller järnålder. De kan alltså inte knytas till stenåldersboplatserna. Tillsammans med de två eldstäderna från utredningen (L2021:5249 och L2021:5250), så visar dateringarna på att området varit brukat även under senare tider. Kanske av boskapsskötare som gjort eldar när de passat boskapen, eller fiskare som slaget läger för natten.

Den tidigare registrerade boplatsen (L2021:5248) anses med dessa nya registreringar som undersökt och borttagen.

I kulturmiljöregistret, genom Fornsök, hittar du information om förundersökningen och utredningen.

Kontaktperson: Stig Swedberg

Undersökning av L2022:2676 och L2022:2677

Undersökningarna utfördes i maj-juni 2023. Nu pågår fyndsortering och analysarbete.

Resultaten från vedartsanalyserna är samstämmiga med tidigare genomförda analyser, och visar på användning av ek, hassel, rönn/oxel och tall. I en odaterad anläggning från förundersökningen finns också kol från en.

Den tidigaste dateringen är från anläggning 6 inom L2022:2677, där kol från hassel daterats dels till övergången mellan senneolitikum/bronsålder, dels till äldre bronsålder. Från den övre boplatsen, L2022:2676, finns ett antal dateringar av framför allt tall, men även hassel och ek, till yngre bronsålder och förromersk järnålder. Dessa är de enda dateringarna från just denna lämning. Även från L2022:2678 som togs bort redan vid förundersökningen finns dateringar från yngre bronsålder och förromersk järnålder. Inom L2022:2677 finns istället en stor spridning på dateringarna: här finns också en anläggning daterad till romersk järnålder, en som daterats till vendeltid, och slutligen en anläggning som daterats till 14-1500-talet. Längst ner, nedanför de nu undersökta boplatserna, daterades två härdrester vid utredningen, dessa daterades till vendeltid/vikingatid (L2021:5250) respektive tidig medeltid (L2021:5249).

Några anläggningar från tidig- eller mellanneolitikum har således inte identifierats inom ytorna.

Läs gärna dagböckerna från fältarbetet nedan.

Kontaktperson: Annika Östlund

Fältdagbok från undersökningen 2023

Vecka 21

Dag 1

Undersökningens första dag, och vi har banat av en yta i väster. Där hittade vi detta föremål: en del av ett slipat föremål av flinta, en liten yxa eller en mejsel.

Slipat föremål av flinta som kom fram under första fältdagen i Lilla Anrås.

Dag 2

Nu har vi kommit igång med avbaningen av den övre tidigneolitiska boplatsen, samt påbörjat rutgrävningen.

Anläggning 1 i ruta 2 har blivit undersökt till hälften.

En del av den övre boplatsen är avbanad. De gula plastflärparna markerar fynd av flinta.

Dag 3

Onsdagen ägnades åt rutgrävning och inmätning.

En tvärpil från en ruta inom den norra ytan.

Stig gör dagens sista inmätningar.

Dag 4

Under torsdagen påbörjades avbaningen av den södra, mellanneolitiska boplatsen.

I förgrunden inmätning och rutgrävning, i bakgrunden avbaning.

Dag 5

På fredag eftermiddag hade vi en guidning av platsen för en grupp intresserade. Vi diskuterade de vetenskapliga frågeställningarna som vi arbetar efter. En viktig fråga är den om jordbrukare kontra jägare/samlare. Representerar strandnära boplatser en resursplats för en i huvudsak jordbrukande befolkning, eller är detta två skilda befolkningsgrupper? Frågor från besökarna gjorde också att vi kom att diskutera klimatet och hur det påverkar oss människor, och den betydelse det kan ha haft för valet av näringsfång under neolitikum. Vi villa tacka alla som deltog i guidningen för det fina samtalet i fält, och även Linda som lyckades med att hitta en spånpilspets just när vi diskuterade fynd och redskap.

Linda hittar en spånpilspets just under guidningen.

Sammanfattning av första veckan

Vädret under första fältveckan har växlat från regn, vind och åska till mestadels soligt och varmt. Under veckan har arbetet med att bana av de två boplatsområdena påbörjats från väst. Det framkommer en hel del fyndmaterial i form av främst flintavslag, men även ett par slipade föremål, spetsar och kärnor kan identifieras. Hittills stämmer fyndkoncentrationer och områden med färre fynd väl överens med resultatet från förundersökningen, vilket också ligger till grund för vald grävstrategi. Rutgrävningen påbörjades också i veckan, även i rutorna hittas mycket flinta, men även ett par anläggningar i form av kokgrop och skärvstenskoncentrationer, vilka provtas. En del av flintan är vitpatinerad, och under nästa vecka kommer närmare granskning av de hittills framkomna fynden att genomföras. Fältveckan avslutades på topp med en guidad visning på fredagen med Stig, där de tjugotal besökarna närvarade när en flintspets kom fram i en av rutorna.

Ruta 23 inom L2022:2677.

Patinerad flinta, bland annat en spets.

Vecka 22

Dag 6

Andra veckan av undersökningen innebär fler undersökta rutor, men också ett djupschakt: ett längre och djupare schakt för att studera lagerföljderna i sluttningen och för provtagning inför markkemianalys.

Första djupschaktet inom den övre boplatsen.

Dag 7

Under tisdagen har vi fortsatt med avbaning och dragit ytterligare ett djupschakt. På drönarbilderna kan man se hur den avbanade ytan ser ut just nu, samt hur tydliga dom gräva meterrutorna är från luften.

Drönarbild som visar den avbanade ytan.

Grävda meterrutor i den första avbanade ytan.

Dag 8

Under onsdagen har vi banat av nya ytor och grävt flera nya meterrutor. På bild ett av dagens fynd, en flintskrapa.

Flintskrapa.

Dag 9

Torsdagen bjöd på lite finfynd, till exempel denna egg av en slipad flintyxa.

Egg av en slipad flintyxa, hittad inom den norra ytan.

Dag 10

Undersökningen av rutor fortsätter.

Flintfynd från ruta 49.

Sammanfattning av andra veckan

Andra veckan ovanför golfbanan på Lilla Anrås har bjudit på de första skälvande sommardagarna. Kallt i luften och varmt i solen. Under veckan har vi fortsatt med att ta upp ytor med grävmaskin och satt ut fyndpinnar där vi hittar slagen flinta. Och oj vad det kommer fram flinta! På sina ställen blir det en skog av gula små plastpinnar, och det indikerar var vi bör undersöka närmare. Under den gångna veckan har vi även tagit upp ytterligare ett djupschakt, en längre sträcka där maskinisten går djupare. Det gör vi för att vi ska kunna se marklager över en större yta, och för att ta markkemiska prover. Vi har även, väl inne på kontoret, tagit oss an de påsar med flintfynd som samlades in förra veckan. Var liten bit flinta tvättas och bestäms till form, funktion, och i de fall det är möjligt, till brukningstid. Genom att lägga in de mest informativa fynden på en karta har vi sedan ytterligare ett underlag till att resonera oss fram till var vi behöver lägga fokus framöver.

Det är en fantastiskt fin plats att arbeta på. Det är lätt att tänka sig att fjordens vatten gick hela vägen upp på klippsidorna, långt över dagens golfbana. Några människor kom paddlande, med barn och hundar, och drog upp sina skinnkanoter på stranden. Någonstans här var de, och gjorde något. Sextusen till fyratusen år senare är vi här med grävmaskin och skärslev för att följa de pyttespår de lämnat efter sig.

Arkeologerna diskuterar över en ruta.

Utsikt från en av hällarna väster om boplatserna. I bakgrunden syns de avbanande ytorna. Längst bort Anråsälvens dalgång, på stenåldern en havsvik.

Vecka 23

Dag 11

Nu har vi påbörjat tredje veckan. Förhoppningsvis kan vi bana av resten av den nedre boplatsen under veckan. En stor mängd fynd kom fram även idag, bland annat en del av en skära, ett föremål som hör till senneolitikum eller bronsålder, och alltså är ”för nytt” för boplatsen.

Dag 12

Det har kommit många fynd under dom senaste två veckorna. Här under är ett litet axplock från fyndsorteringen.

Fyndsortering på gång.

Vänster uppe: tre föremål med spånteknik. Höger uppe: flintknacksten eller flintkärna som gått itu. Vänster nere: trolig omarbetad flintyxa. Höger nere: eventuell kärnyxa.

Dag 13

Ett av dagens finfynd är en pilspets i flinta, där även tången finns kvar, dvs den smalare delen till vänster.

Avbruten flintapilspets med tånge.

Dag 14

Idag har det kommit fram många fina fynd, som till exempel spånpilspetsar som ni kan se på bilden nedan.

Spånpilspets.

Dag 15

Inom den nedre boplatsen hittades en spånkärna, den typ av kärna som materialet till spånpilspetsarna kommer ifrån.

Spånkärna, hittad inom boplatsen L2022:2677.

Ett långt spån funnen inom den nedre boplatsen.

Sammanfattning av tredje veckan

Så är tredje fältveckan avslutad, och vilken vecka vi har haft! Varje dag har bjudit på strålande sol och en mängd fynd. Bland materialet kan nämnas retuscherade föremål, pilspetsar, kärnor och knackstenar. Även anläggningar och intressanta förändringar i underlaget har noterats. Större delen av undersökningsområdet med de två boplatserna har banats av, flera fyndkoncentrationer har undersökts och möjliga hypoteser om vilka dessa människor varit och vad de har gjort i Lilla Anrås för 4-6000 år sedan börjar sakteligen ta form. Under torsdagen hölls en välbesökt och uppskattad visning för golfklubbens medlemmar. Tack för intressanta frågor och diskussioner! Nästa vecka inleds slutfasen, och vi ser fram emot att tydliggöra vissa delar av resultatet, exempelvis de avgränsningar för vart eventuella hyddor kunnat befinna sig, samt vad det inkomna fyndmaterialet kan säga oss om dessa människor. Till dess säger vi trevlig helg!

Guidad visning på torsdagen.

Vecka 24

Dag 16

Ny vecka, och nu har nästan hela nedre boplatsen banats av. Arbetet ligger i fas, och här ser ni några av våra meterrutor.

Flertalet meterrutor i soligt väder.

Dag 17

Idag hade vi fältbesök av en fotograf, Per Pixel.

Per Pixel dokumenterar fältarbetet.

Dag 18

Även denna dag bjöd på några finfynd. På bild ser ni en spånskrapa med retusch, och en avbruten bergartsyxa med slipad egg.

Spånskrapa.

Bergartsyxa.

Dag 19

Fältperioden närmar sig nu sitt slut. Idag kom det bland annat fram en skärva gropkeramik med väldigt tydlig dekor. Det togs även fler drönarbilder av undersökningsytan och omgivningen.

Gropkeramik.

Drönarbild över undersökningsytan.

Dag 20

Undersökningens sista dag är avslutad. Idag har vi tagit upp ett par djupschakt och tagit prover för markkemianalys.

Ett djupschakt i den östra delen av ytan.

Sammanfattning av sista veckan

Värmeböljan har gjort det tungt att arbeta effektivt, men vi har trots det hunnit med att undersöka de rutor som skulle undersökas, och ta de prover som skulle tas. Ytterligare fynd har samlats in på ytan. Nu vidtar arbetet med att sortera alla fynd, och att tolka och beskriva boplatserna. Analysrapporter och annan info kommer att läggas upp här på hemsidan allteftersom de blir klara.