Berga och Mariestads socken, Mariestads kommun, Västra Götalands län
Mariestads kommun har antagit en detaljplan för fastigheterna Korstorp 2:1 m fl, för att möjliggöra att området går att nyttja som industriområde. Kulturlandskapet fick 2022 i uppdrag av länsstyrelsen att genomföra en arkeologisk utredning steg 2 för att underlätta planeringen. Under 2023 fick Kulturlandskapet i uppdrag att förundersöka de fornlämningar som framkom vid den arkeologiska utredningen.
Som ett sista led i den arkeologiska processen, har Kulturlandskapet fått i uppdrag att genomföra en undersökning av gårdstomten Spirhult, L2022:3286.
Under fältarbetet och rapportarbetet uppdaterade vi hemsidan löpande med aktuella resultat, läs grävdagböckerna längst ner på sidan.
Senaste nytt:
Kulturlandskapet har nu avslutat undersökningen vid Spirhult gårdstomt. Nu vidtar arbete med analyser och rapport. Hemsidan kommer att uppdateras löpande under arbetes gång.
En särskilt intressant aspekt av undersökningarna vid gården Spirhult har varit förekomsten av fingerborgar. Drygt tio fingerborgar framkom vid resterna av boningshuset, men också inom åkermarken runt huset. Arkivsökningar visar även på att en skräddare bott på gården under början av 1700-talet.
Arkeologisk utredning inför detaljplan
Den arkeologiska utredningen utfördes under våren 2022, och genomfördes i tre steg. Först genom en inventering, sen genom en metalldetektering och slutligen genom schaktning med maskin.
För att få ut så mycket som möjligt av metalldetekteringen bjöd Kulturlandskapet in Sveriges Metallsökarförening att delta. Lördag 26 mars samlades ett trettiotal personer för att gå över några av de mest lovande ytorna inom utredningsområdet.
Resultaten från inventeringen och metalldetekteringen var goda. Ett hundratal metallfynd mättes in, varav många gick att datera direkt till 1700-tal. En fyndkategori som förekom i ovanligt stort antal var fingerborgar, vilket kan tyda på att sömnadsverksamhet i lite större skala skett på gården. En koncentration av fynd påträffades vid det förmodade läget för Spirhults gård, mellan några åkerholmar i nuvarande jordbruksmark. Resultaten låg till grund för valet av ytor för undersökning med maskin.
Vid maskinschaktning under maj framkom ett tiotal anläggningar. De flesta av dessa framkom i anslutning platsen där Spirhults gård har legat. Anläggningarna utgjordes av eldstäder och gropar. Inom samma yta men på lite längre avstånd från gårdsläget framkom en järnframställningsugn och en lite speciell eldstad. Denna innehöll mycket kvarts och kvartsit, och en tolkning är att syftet varit att hetta upp stenen för att skapa magringsmaterial till ugnar och deglar för järnhanteringen. På en annan yta sydväst om gårdstomten påträffades en kokgrop. Dessa dateras oftast till brons- eller äldre järnålder.
Inom utredningsområdet fanns en sedan tidigare känd lämning i form av en husgrund. Denna hade antagits kunna vara rester av Spirhults gård. Våra undersökningar och arkivstudier visar dock att så inte har varit fallet. Möjligen kan den hänföras till ett torp benämnt Karlstorp. Vid utredningen påträffades dock material av relativt modernt slag, exempelvis kakel från IFÖ-verken och keramik av typen Anna. IFÖ-verken startade sin verksamhet i slutet på 1880-talet och Göteborgs porslinfabrik började till verka servicen Anna på 1890-talet.
Kontaktperson: Stig Swedberg
Arkeologisk förundersökning
Under våren 2023 genomfördes en förundersökning av sex berörda fornlämningar. De utgjordes av Spirhults gamla gårdstomt (L2022:3286), en blästbrukslämning (L2022:3290), en kokgrop (L2022:3288) och tre eldstäder (L2022:3287, L2022:3291, L2022:3292). Inom gårdstomten finns ytterligare eldstäder och odlingsrösen, även dessa förundersöktes.
Förundersökningen utfördes i två moment. Först genomfördes en markkemisk kartering. Resultaten från denna låg sedan till grund för var schakt togs upp, samt för kompletterande provtagning.
Längre ner på sidan kan du läsa dagboken från förundersökningen.
Resultat
L2022:3286, Spirhults gamla gårdstomt
Sju anläggningar registrerades. Dessa utgjordes av två härdar, två husgrunder, ett svedjelager, en grop och en hägnad. Till dessa ska läggas de fem röjningsrösen samt den terrasskant som registrerades vid utredningen. Fynden bestod till stor del av olika typer av bruksporslin. I svedjelagret framkom förkolnad säd av nakenkorn. Vid utredning framkom flera fynd av fingerborgar vilka registrerades i samband med förundersökning. Svedjelagret daterades till 1415-1625 e Kr.
L2022:3287, Fossil åker
Tre anläggningar registrerades. Dessa utgjordes av svedjelager, vilka innehöll stora mängder förkolnade barr från främst gran. Markkemianalysen tyder på att svedjelagren blandats med omplöjd matjord. Ett fynd av bränt ben framkom i ett av lagren. Två av lagren har daterats till 1480-1660 e Kr respektive 1488-1656 e Kr.
L2022:3288, Boplatsområde
Nio anläggningar registrerades. Dessa utgjordes av kokgrop, härd, gropar och två sot-/kolkoncentrationer. Fynden bestod till stor del av olika typer av bruksporslin. En av groparna daterades till 1475-1631 e Kr, medan härden daterades till 1687-1925 e Kr. Dateringen av gropen är intressant då den sammanfaller med dateringarna av svedjelager inom L2022:3286 samt härden L2022:3292.
L2022:3290, Fyndplats
Tre anläggningar registrerades. Dessa utgjordes av en fyndplats samt två sot-/kolkoncentrationer. Fynden utgjordes av järnslagg, bruksporslin samt en bit bränd lera. Lagren vid fyndförekomsten daterades till 1047-1273 e Kr.
L2022:3291, Härd
En anläggning registrerades, en härd. Inga fynd framkom. Härden daterades till 5612-5376 f Kr.
L2022:3292, Härd
En anläggning registrerades. Den bedömdes som en härd, men baserat på markekemiska analyser kan den möjligen tolkas som en del av ett svedjelager. Enstaka fynd av brukskeramik gjordes. Anläggningen daterades till 1415-1623 e Kr.
Antikvarisk bedömning
Lämningarna inom förundersökningsområdet bör i första hand undantas från exploatering. Om så inte är möjligt rekommenderar Kulturlandskapet att L2022:3286 med omkringliggande röjningsrösen blir föremål för en arkeologisk undersökning. Undersökning bör inriktas mot uppodlingsfaserna inom området samt gårdens ekonomi med särskild inriktning mot hantverk. Övriga lämningar anses undersökta och borttagna genom förundersökningen.
Fornlämningar är skyddade enligt 2 kap i Kulturmiljölagen (KML) och genom miljöbalkens (MB) generella hänsynsregler, där stor vikt läggs vid hänsyn till kulturlämningar och kulturmiljöer. Ansökan om ingrepp i lämningar lämnas till länsstyrelsen.
Kontaktperson: Stig Swedberg
Fältdagbok vecka 13
Stig och Olof har varit ute och borrat upp markprover för kemisk analys. Precis i övergången mellan den brukade markytan och den naturliga undergrunden kan det finnas spår av fosfater och magnetism som kan indikera mänsklig aktivitet. I snö och kyla kan det vara kämpigt att få ned jordborren genom den översta biten av tjäle, men det går med vilja och muskler. När väl jordborren dragits upp gäller det att försiktigt pilla ut en liten bit jord och prassla ned i en plastpåse som sedan noggrant positionsbestäms med GPS. Proven kommer analyseras på laboratorium, och resultera i en karta som visar områden av arkeologiskt intresse för nästa steg av undersökningen, när vi återvänder till Korstorp med grävmaskin.
Fältdagbok vecka 19
Olof och Stig är tillbaka på fastigheten Korstorp utanför Mariestad. Nu är det schaktning med maskin som gäller.
Stig och Olof använder sig av vad de vet sedan tidigare för att bestämma var de ska ta upp sina schakt. Den tidigare genomförda metalldetekteringen samt den tidigare i år genomförda provtagningen för markkemianalys ligger till grund för detta. Båda metoderna identifierar var det finns starkare eller svagare indikation på mänsklig aktivitet.
Med hjälp av den skickliga maskinisten August tar kooperativet nu upp schakt med grävmaskin och undersöker ned till opåverkad nivå. Förresten så går det att ta upp schakt odlingsrösen med, i alla fall om det finns indikationer på att det under de stora stenar som lags på i modern tid kan finnas en äldre nivå. I två rösen har det gjorts små utsnitt, och de innehöll verkligen en äldre nivå. Och ormar.
Arkeologisk undersökning av Spirhults gårdstomt, L2022:3286
Under november 2023 påbörjades undersökningen av L2022:3286, Spirhults gårdstomt. Tyvärr fick undersökningen avbrytas på grund av att kylan gjorde att tjälen blev för djup. Först i juni 2024 kommer undersökningen av avslutas. I väntan på resultaten, kan du läsa dagboken från undersökningen i november här nedan.
Kontaktperson: Stig Swedberg
Fältdagbok söndag 12 november
Söndagen den 12 november var Stig och Linda ute tillsammans med sju medlemmar från Sveriges metallsökarförening och sökte av den aktuella ytan. Dagen gick över förväntan, över hundra nya metallfynd framkom. Bland annat flera fingerborgar, men även bokspännen, mynt och ett stort antal knappar.
Fältdagbok vecka 46
Under måndagen fortsatte Stig och Linda, tillsammans med maskinisten August, att undersöka gårdstomten genom schaktning med maskin. Det blir en fullspäckad dag med besök från både Farmartjänst som avverkar den sista vegetationen inom undersökningsområdet, Paula från kooperativet som tar drönarbilder och konsult från Volvo inför planering av medverkande biolog vid undersökning av rösena start vecka 47. Fynd av främst rödgods, porslin och glas samlas in.
Tisdagen erbjuder både sol och snö vid fortsatt schaktning. Särskilt gårdshuset och den eventuella trädgården mellan gårdshuset och en trolig ekonomibyggnad söder om är i fokus. På grund av tidigare arbete med maskin inom gårdshuset noteras omrört material ner till 0,6 meters djup. Ett antal anläggningar söder och sydväst om gårdshuset framkommer, undersöks och provtas. Några täcks över med isolermatta för att skydda anläggningarna mot låga temperaturer och snö innan de kan undersökas vidare.
Även under onsdagen tittar solen fram på förmiddagen, innan vädret slår om till mulet med ett lättare snöfall. Schaktningen fokuseras till norr om ekonomibyggnaden, samt öster om gårdshuset intill en sten- och trädrad, för att frilägga stenpartier och strukturer inom gårdstomten. Vid lunch läggs fokus på att täcka anläggningar och ytor som ska undersökas vidare då vädret förväntas bli kallt, neremot fyra minusgrader. På grund av sjukdom avslutas arbetsveckan en dag tidigare än planerat. Arbetet fortsätter måndag 20 november.
Fältdagbok vecka 47
Efter helgens minusgrader möttes Andreas, Linda och Olof på måndagen av ett något mer kyligt Spirhult än föregående vecka. Ett tunnare snötäcke har lagt sig över undersökningsområdet och marken är något frusen. De anläggningar och sektioner som innan helgen täckts över med isoleringsmatta har skyddats väl och undersöks under dagen. På eftermiddagen tittar solen fram lagom till ett besök från Mariestads tidning som nyfiket frågar om platsens natur- och kulturvärde, samt hur den arkeologiska undersökningen genomförs.
På tisdagen är vädret mulet. Ett röjningsröse/stentipp mäts in, beskrivs och fotograferas innan Andreas övervakar borttagandet av det, gemensamt med biologer som ser till att eventuella salamandrar och ormar som sökt vinterskydd i stenpartierna tas omhand. Lagret under röjningsröset/stentippen provtas för makrofossilanalys. Även pålagd sten på vad som tolkas vara en jordkällare plockas bort. De kallmurade väggarna och golvet rensas fram för vidare dokumentation. I övrigt fortsätter arbetet med att bana av undersökningsområdet samt undersöka framkomna anläggningar.
Onsdagen bjuder på krispig och relativt fin förmiddag, som framåt lunch slår om till en blåsig eftermiddag med inslag av snöblandat regn. Arbetet fortskrider långsamt med fortsatt undersökning och bortplockning av stenpartier, schaktning och undersökning av framkomna anläggningar.
På torsdagen skiner solen igen! Stig är tillbaka i fält och några svar på undersökningens frågeställningar börjar sakteligen ta form. Arbetet flyter på. Veckan avslutas med att täcka över anläggningar för vidare undersökning då helgens temperaturer återigen beräknas krypa ner till fem minusgrader. Fältarbetet fortsätter på måndag den 27 november.
Fältdagbok vecka 48
Måndag innebär ny vecka för projektet i Spirhult. Solen lyser med sin frånvaro i ett mulet och snötungt Mariestad. Helgens minusgrader har dessutom krupit ner och påverkat en del anläggningar som varit övertäckta med isolermattor över helgen. Både avbaning av ytor och undersökning av anläggningar blir något svårare att genomföra på grund av detta. Planen att tillsammans med biologer fortsätta borttagning av röjningssten under tisdagen skjuts upp, med förhoppning om att vi i stället ska kunna bana av ett större område mellan gårdshuset och jordkällaren innan tjälen blir för djup.
På tisdagen tjuter en nordöstlig vind i knutarna på vårt boende och stora snöflingor piskar i ansiktet när vi kommer till undersökningsområdet. Vid första provschaktningen norr om gårdshuset, ett område med omrört material som togs upp för att pröva tjälens djup, lossnade frusna block på upp till 0,18 m djup. Ytterligare ett område NV om gårdshuset togs upp i mer orörd åkermark för att se om tjälens påverkan är mindre i icke omrört material. Där var första skoptaget fruset ner till 0,12 m. Med tanke på att vissa schaktade områden nått undergrunden vid 0,10 m djup beslutades att fältarbetet bör avslutas för tillfället. Efter att de sista övertäckta anläggningarna undersökts och provtagits, packar vi ihop. Väl tillbaka på kontoret fortsätter arbetet med fyndhantering av hittills insamlat material.
Här kan du ladda ner rapporten från utredningen i en lågupplöst version. På Fornsök finns den högupplöst.
Här kan du ladda ner rapporten från förundersökningen.
När undersökningen är avslutad och rapporten klar kommer du att kunna ladda ner den här.