Arkeologi och anarki

Anarki kan, exempelvis, definieras som en filosofi, ideologi, kultur eller som relationer. Som de här exemplen antyder skulle vi kunna studera arkeologi, eller den materiella kulturen i mänskliga samhällen, från en anarkistisk synpunkt.

De flesta arbeten som gjorts utifrån dessa tankegångar har behandlat samhällen som kan beskrivas som anarkiska eller ivarjefall egalitära (se till exempel Barclay 1982: People Without Goverment). Men, som Macdonald uttryckte det 2008 i Order versus Harmony; människor behöver interagera men inte alltid bilda samhällen. En plats där anarki praktiseras inom ett hierarkiskt samhälle kan beskrivas som en plats som inte är kontrollerad. Kan vi faktiskt hitta och förstå en viss slags materiell kultur som anarkistisk?

Kulturlandskapet och Picea Kulturarv deltog tillsammans på EAA i Barcelona 2018. Stig Swedberg och Benjamin Grahn Danielson ledde en session med titeln ”Archaeology & Anarchistic Thought – Theoretical Stands and Direct Action?”.

Stig diskuterade hur en plats utanför kontrollen kan identifieras genom att presentera en fallstudie. Huvudelementet i denna tolkning är frånvaro av monumentala strukturer, eftersom de uppfattas som ett uttryck för en samhällshierarki, men också att aktiviteterna utfördes på ett visst avstånd från det antagna (makt)centret.

Kulturlandskapet deltog även på CHAT ACT 2018 i Århus, med ett föredrag med titeln ”Doing democracy”. På arrangörernas fråga om ”vi behöver vara försiktiga med anklagelser om partiskhet?” svarade Kulturlandskapet nej! Vi bör istället driva på för ännu mer explicit politiska projekt. Som vi ser det har arkeologen ett ansvar att diskutera demokrati och ojämlikhet i ett historiskt och förhistoriskt sammanhang. Objektivitet är illusorisk. Det bästa du kan göra är att känna till dina förutfattade meningar och lyfta dem till ytan. Hur ser min världsbild ut? Vill jag rädda världen?

I så fall är arbetsplatsen ett bra ställe att börja på. Kulturlandskapet föreslår en demokratisk arkeologi avseende såväl metoder, platser som människor. Detta inkluderar till exempel att aktivt söka efter berättelser om de människor som är mindre synliga. Andra demokratiska aspekter rör bland annat varför vi gör en undersökning. Vems tolkning gynnas?

Kontaktperson: Stig Swedberg