Uddevalla kommun, Västra Götalands län
Avgränsande arkeologisk förundersökning av en boplats och en fyndplats, samt schaktningsövervakning av en grop med keramikkärl
Uddevalla Vatten AB projekterar för nedläggning av VA-ledningar inom, bland annat, fastigheten Herrestad-Torsberg 2:2. Inom fastigheten, strax söder om planerat arbetsföretag, ligger fornlämning L1969:2365, en boplats. I direkt anslutning till arbetsföretaget ligger även L2022:9287, en fyndplats för en pilspets av flinta, registrerad som övrig kulturhistorisk lämning.
Den avgränsande förundersökningen utfördes 1-2 februari 2023. En anläggning påträffades i östra delen av förundersökningsområdet. Den utgjordes av en oval grop med synlig keramik i ytan. Kärlet har troligen varit ett medelstort tunnformat förrådskärl. Kol från gropen daterades till yngre bronsålder. Anläggningen låg långt ifrån tidigare registrerade lämningar och registrerades därför som en ny fornlämning: L2023:561, boplatslämning övrig.
Kulturlandskapet fick därför i uppdrag av Länsstyrelsen att utföra en arkeologisk undersökning i form av en schaktningsövervakning av ny fornlämning L2023:561. Inga ytterligare fynd eller anläggningar framkom vid denna undersökning.
Gropen med keramik är i sig intressant. Det är också intressant att en liknande anläggning hittades inom L1960:9289, tidigare Herrestad 417. Även den var belägen utanför en boplatskontext, eventuellt med en samtida kokgrop i närheten. Vid Kulturlandskapets förundersökning av L2021:5248, i Tanums kommun framkom också en ensamliggande grop med keramik och kol. Det kan vara av intresse att jämföra dessa tre fynd. I samtliga fall har undersökaren gjort bedömningen att det rör sig om ett kärl i respektive grop. Samtliga har även analyserats makrofossilt utan att ge något annat resultat än träkol. Träkolet i groparna från Herrestad socken utgörs båda av al, medan det var tall i gropen från Tanum. Det är rimligt att göra bedömningen att det är lokala träslag som använts. Båda är dock bra träslag för en eld som ska brinna med en lagom intensitet, båda träslagen producerar också träkol. I två fall, L2021:5248 och L2023:561, har också markkemiska analyser gjorts där värdena inte avviker från omkringliggande mark. Vad gäller L2023:561 togs inga referensprover, varför bedömningen att värdena i gropen är normala får ses som något osäker. Skärvsten förekommer enbart i den aktuella fornlämningen. Läget i terrängen skiljer sig något åt, två av groparna har ett relativt högt läge i terrängen med god utsikt, medan den här aktuella är belägen nere i slättlandskapet. Gropen i Tanum liksom den aktuella gropen från Herrestad har det gemensamt att de är belägna nära en samtida strand.
Om hypotesen att dessa relativt likartade anläggningar ingår i en likartad struktur antas, får hänsyn tas till att det skiljer upp till tusen år mellan den yngsta och den äldsta dateringen. Det innebär att strukturen bör vara av fundamental betydelse för samhället under en lång tidsperiod.
En hypotes som inte tidigare prövats är om groparna kan ses som ett uttryck för tidens dominerande ekonomiska struktur. Tidsperioden yngre bronsålder och förromersk järnålder uppvisar en relativt stabil jordbruksekonomi, baserad på djurhållning. Det är alltså inte omöjligt att de materiella uttrycken för denna ekonomi kan vara stabila. I en sådan struktur skulle dessa gropar kunna vara kopplade till utmarken, kanske betesdrift.
Kontaktperson: Stig Swedberg
