Aurora Line: AC-ledning Sverige-Finland

Arkeologisk utredning, samrådsunderlag, kompletterande utredningar samt förundersökningar

Bakgrund

Svenska kraftnät planerar tillsammans med Fingrid en ny växelströmsförbindelse mellan Sverige och Finland. Den nya förbindelsen ska på svenska sidan anslutas till stamnätsstationen Messaure i Norrbotten. Sedan maj 2021 kallas projektet Aurora Line.

Kulturlandskapet har i samarbete med Jacobi AB av Rejlers Sverige AB fått i uppdrag att delta i arbetet. Detta omfattar bland annat underlag till en fördjupad framkomlighetsstudie, deltagande i samrådsprocessen och inventeringar av kulturmiljön i vald ledningskorridor.

Läs om resultaten från utredning 2019, kompletterande utredning 2020 och 2021 samt avgränsande förundersökningar 2021 nedan.

Frivillig arkeologisk utredning

Under sommaren 2019 utförde Kulturlandskapet inventeringar av kulturmiljö inom vald korridor. Utredningskorridoren löper mellan Messaure, Jokkmokks kommun till Potila vid Torneälven i Övertorneå kommun. Kulturlandskapet har utfört en frivillig arkeologisk utredning motsvarande en arkeologisk utredning steg 1 inom föreslagen ledningskorridor. Korridoren varierar i bredd mellan 0 och 1500 meter, men är till största delen 400 meter bred. Utredningen utfördes under tre fältperioder mellan juni och september 2019.

Resultat

Utredningsområdet berör två riksintressen för kulturmiljövården, Tornedalen samt Övre Kuouka. Dessa har besökts och den planerade ledningens påverkan på dessa har värderats. Bedömningen är att kraftledningen kan uppföras utan påtaglig skada på riksintressena.

Före utredningen fanns 74 lämningar registrerade inom utredningsområdet, tolv av dessa i Jokkmokks socken, 19 i Överkalix och 43 i Hietaniemi socken. Registrerade lämningar med oklar antikvarisk status besöktes och bedömdes.

Som ett resultat av utredningen har 97 nypåträffade lämningar registrerats. Dessa utgörs av boplatslämningar i form av bland annat en boplats och ett boplatsområde, boplatsgropar i klapper, fyndplatser, härdar och visten. Vidare påträffas fångstgropar, en stensättning och en rösning. Ett stort antal skogsbrukslämningar i form av kolbottnar, tjärdalar och husgrunder framkom. Dessutom ett stridsvagnshinder, stenupplag, en by/gårdstomt samt tre stenbrott.

Rekommendationer

Mot bakgrund av vad som framkommit inom ramen för utredningen anser Kulturlandskapet att elva områden bör bli föremål för vidare utredning i steg 2. Dessa utgörs av (1) boplatsområdet L2019:5767, (2) härdarna L2019:577 och 5778, (6) fyndplatserna, boplatsgropen och fångstgropen L2019:5796-5799 samt (7) husgrunden L1993:2448 (Överkalix 152:1). Inom område 3, 4, 5, 8, 9, 10 och 11 bedöms det på grund av inhämtad information och/eller topografi som lämpligt att utföra fördjupade inventeringar.

Kulturlandskapet har gjort bedömningen att lämningarna efter Messaure samhälle inte registreras som kulturhistoriska lämningar på grund av deras sentida karaktär. Om Länsstyrelsen gör en annan bedömning bör den del av byn som berörs av kraftledningen inventeras och kvarvarande lämningar registreras.

För fornlämningar gäller att de förutom själva lämningen även omges av ett så kallat fornlämningsområde. Fornlämningsområdet utgörs av ett så stort område på marken (eller sjöbottnen) som behövs för att bevara fornlämningen och ge den tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Fornlämningsområdets storlek avgörs av länsstyrelsen från fall till fall.

Fornlämningar är skyddade enligt 2 kap i Kulturmiljölagen (KML). Miljöbalkens generella hänsynsregler skyddar också övriga kulturhistoriska lämningar. Miljöbalken lägger stor vikt vid hänsyn till kulturlämningar och framförallt kulturmiljöer. Ansökan om ingrepp i lämningar lämnas till länsstyrelsen.

Inom utredningsområdet finns gränsmarkeringar belägna i aktuella gränser. Gränsmärken i aktuell gräns är skyddade enligt 14 kap 8 § brottsbalken. Ansökan om säkerställande av gränsmärken lämnas till Lantmäteriet.

Kontaktperson: Stig Swedberg

Kompletterande arkeologisk utredning

Under samrådsprocessen om utbyggnadsförslaget för planerad 400 kV-ledning mellan station Messaure i Jokkmokks kommun och finska gränsen vid Torne älv, vid Risudden i Övertorneå kommun, har synpunkter framkommit vilka lett till att ytterligare geografiska alternativ utretts för ett antal delsträckor. Kulturlandskapet har på uppdrag av Svenska kraftnät därför under september 2020 utfört en kompletterande frivillig arkeologisk utredning inom tre områden i anslutning till redan utrett område.

De kulturhistoriska lämningarna inom området utgörs främst av utmarkslämningar som visar på bruket av skogens resurser. Dessa utgörs av tre områden med skogsbrukslämningar (L2020:9029, L2020:9031 samt L2020:9033), samtliga bestående av en kolarkoja med en eller flera kolbottnar runt, två ensamliggande kolbottnar (L2020:9034 samt L2020:9036), samt en kemisk industri i form av en tjärdal (L2020:9032). Därtill framkom förhistoriska lämningar i form av en boplatsgrop (L2020:9035) och två härdar. De sistnämnda har sammanförts till ett boplatsområde (L2020:9037).

Fornlämningar och möjliga fornlämningar är skyddade enligt 2 kap i Kulturmiljölagen (KML) och genom miljöbalkens (MB) generella hänsynsregler, där stor vikt läggs vid hänsyn till kulturlämningar och kulturmiljöer. För fornlämningar gäller att de förutom själva lämningen även omges av ett så kallat fornlämningsområde. Fornlämningsområdets storlek avgörs av länsstyrelsen från fall till fall. Om vägdragning och arbetsområden inte kan förläggas utanför respektive fornlämningsområde ska ansökan om ingrepp i fornlämning göras hos länsstyrelsen. Om tveksamhet uppstår huruvida det är möjligt för uppdragsgivaren att uppfylla detta bör omedelbar kontakt tas med länsstyrelsen. Övriga kulturhistoriska lämningar berörs av hänsynsparagrafer enligt 2 kap i MB. Generellt bör ett skyddsområde på 10 meter tillämpas för övriga kulturhistoriska lämningar.

Utmärkning av hänsynsobjekt bör göras av arkeolog innan anläggningsarbeten påbörjas. Fysiska skydd ska placeras ut om det anses nödvändigt efter riskanalys. En generell synpunkt är att det är viktigt att inte placera material och dumpmassor på ett sådant sätt att det riskerar att rasa ner material utanför utredningsområdet, då eventuella skyddsvärda objekt som är belägna utanför utredningsområdet inte omfattas av utredningen.

Kontaktperson: Stig Swedberg

Kompletterande arkeologisk utredning, etapp I

Kulturlandskapet har på uppdrag av Länsstyrelsen i Norrbottens län utfört en kompletterande arkeologisk utredning, etapp I, inom ett område i anslutning till områden som utretts under 2019 och 2020.

En mindre delsträcka i Gällivare socken och kommun utreddes under september 2021. Området bestod främst av markberedda skogsodlingar eller våta myrmarker. Inga nya kulturmiljölämningar eller potentiella etapp II-områden påträffades inom utredningsområdet.

Strax söder om utredningsområdet, vid Hornbergsbäcken, påträffades en välbevarad kvarnmiljö med dämme, ränna, skvaltkvarn och kvarnstenar bevarade. På skvaltkvarnens timrade väggar fanns årtal från 1900-talet inristade. Arkvisökningar visade att kvarnen uppmärksammats av Hembygdsföreningen 1978 och restaurerats genom medel från Länsstyrelsen i början av 1980-talet. Kvarnen har registrerats som fornlämning efter samråd med Länsstyrelsen.

Utredningens resultat fastslog att byggnationen av kraftledningen, Aurora Line, inte kommer i konflikt med kulturmiljön inom det nu aktuella utredningsområdet. Om arbetsföretaget fullföljs i detta parti bör skvaltkvarnen uppmärksammas så att den inte påverkas byggnadsföretaget.

Kontaktperson: Linda Wigert

Avgränsande arkeologiska förundersökningar

Svenska kraftnät planerar att tillsammans med Fingrid (Finland) anlägga en ny 400 kV växelströmsledning mellan Messaure, Gällivare kommun och Potila, Övertorneå kommun. Förundersökningarna utfördes under hösten 2021.

Syftet med förundersökningarna var att förhindra att fornlämningar skadas, genom att avgränsa deras utbredning inom verksamhetsområdet för den planerade utbyggnaden av kraftledningsnätet. Avgränsningen medför att verksamheten kan anpassas efter fornlämningarna. Fornlämningarna har i de flesta fall markerats i fält. Generellt bedöms fornlämningar ha ett högt bevarandevärde. Även övriga kulturhistoriska lämningar kan bedömas ha det, det anges i så fall nedan.

Totalt har 14 lämningar kommit att beröras av arbetet:

Härd L1991:445: Fornlämningens position och beskrivning har uppdaterats i KMR.

Husgrund L1991:461: Den övriga kulturhistorisk lämningens position och beskrivning har uppdaterats i KMR. Bevarandevärdet bedöms som högt.

Fångstgrop L2019:5703: Fornlämningens position och beskrivning har uppdaterats i KMR.

Kolningsanläggning L2021:6423: Framkom vid inventering av området runt kolarkojan L1991:461. Bedöms som övrig kulturhistorisk lämning. Det pedagogiska värdet bedöms som högt.

Fångstgrop L1994:4747: Fornlämningens position och beskrivning har uppdaterats i KMR.

Fångstgropssystem L1994:3798 och L2022:794: Innan förundersökning bedömdes de tio groparna som ingående i ett system. Efter förundersökning bedöms det vara två separata system med sex respektive fyra gropar. Fornlämningarnas position och beskrivning har uppdaterats i KMR.

Fångstgropssystem L1994:6577: Fornlämningens position och beskrivning har uppdaterats i KMR.

Boplats L1993:5777: Lämningen bedöms som undersökt och borttagen. Inga skyddsåtgärder föreslås därför.

Område med militära anläggningar L2019:5795 och övrig militär anläggning L2021:7589 samt L2021:7590: Innan förundersökning var endast L2019:5795 registrerad. Efter förundersökning har två bunkrar tillkommit i miljön. Samtliga bedöms som övriga kulturhistoriska lämningar. Bevarandevärdet bedöms som högt.

Boplats L2021:6425: Innan förundersökning fanns två närliggande fyndplatser, L2019:5798 och L2019:5799, registrerade. De ingår numera i boplats L2021:6425. Boplatsen kan dateras till neolitikum utifrån fynd och höjd över havet. Fornlämningens position och beskrivning har uppdaterats i KMR.

Viste L2019:5800: Fornlämningen består av två kåtatomter. Fornlämningens position och beskrivning har uppdaterats i KMR.

Fornlämningar är skyddade enligt 2 kapitlet i Kulturmiljölagen (KML) och genom miljöbalkens (MB) generella hänsynsregler, där stor vikt läggs vid hänsyn till kulturlämningar och kulturmiljöer. Ansökan om ingrepp i lämningar lämnas till länsstyrelsen.

Inom begreppet miljö i MB ryms även kulturmiljö. Hänsynsreglerna i MB ställer krav på att undvika skador på områden och miljöer som innehåller kulturvärden (MB kap 1). Även övriga kulturhistoriska lämningar omfattas av det generella skydd för kulturmiljön som ges i MB. MB ger också möjlighet att ställa krav på att en verksamhetsutövare ska utföra kompensationsåtgärder för eventuell skada som uppstår (MB kap 2). En arkeologisk undersökning enligt KML är inte att betrakta som en kompensationsåtgärd i lagens mening.

Kontaktperson: Stig Swedberg