Smideshärden i Norra Munkeby
Ruinerna efter Dragsmarks kloster – grundat längst ut på Bokenäset någon gång kring 1200-talets mitt och aktivt fram till reformationen år 1536 – har med åren blivit ett välkänt besöksmål i Bohuslän. Trots detta är mycket lite faktiskt känt om vardagslivet i klostret, som tillhörde Premonstratensorden, särskilt om dess ekonomi och relation till det omkringliggande jordbrukslandskapet. Hela det område som senare blev Dragsmarks socken ägdes av klostret, som sannolikt hade hemmanet Munkeby som ladugård och huvudsaklig produktionsenhet.
År 1954 undersökte arkeologen Nils Niklasson en underlig lämning som hittats på Munkebys ägor, dold ute i en bokskog ett par hundra meter från den gamla bytomten. Platsen glömdes därefter bort i nästan sjuttio år, tills den återlokaliserades år 2021 av Kulturlandskapets medarbetare Anton Larsson. Provtagning av lämningen och naturvetenskaplig analys av träkol och slagger ur denna har sedan dess visat att det sannolikt rör sig om en senmedeltida smideshärd, som alltså är samtida med det närliggande klostret.
Fyndet väcker många frågor, särskilt eftersom bevarade lämningar av denna typ är mycket ovanliga i Bohuslän. Även närheten till Munkeby och Dragsmarks kloster är intressant. Hur länge var smideshärden i bruk? Hur var den konstruerad? Varför anlades den på en relativt avlägsen plats? Finns det spår av en större struktur eller låg härden för sig själv? Vilken typ av metallhantverk bedrevs på platsen? Det är frågor som dessa som vi hoppas kunna besvara genom vidare analyser och undersökningar.
Kontaktperson: Anton Larsson
Två av de tre slaggerna, i tvärsnitt. Foto: Lena Grandin (2023).
Utrustning för SEM-EDS.
Tack vare ett forskningsstipendium från Svenska fornminnesföreningen kommer fler naturvetenskapliga analyser kunna göras på slagger från smideshärden i Norra Munkeby. Anton Larsson besökte den 6 mars Stockholms universitet och lämnade in prover till Arkeologiska forskningslaboratoriet (AFL) vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur. AFL kommer under våren utföra grundämnes- och ytstrukturanalys med svepelektronmikroskop (SEM-EDS) på materialet. Detta är en icke-destruktiv metod som kan ge svar på vilka metaller som hanterats på platsen.