AUT steg 1 & 2 Skogssäter-Kilanda samt AFU Rapenskår L2021:2790

Arkeologisk utredning steg 1 och 2 inom ledningskorridor FL5 S7-8 Skogssäter-Kilanda, samt AFU Rapenskår L2021:2790

Under maj och juni 2020 genomförde Kulturlandskapet en arkeologisk utredning steg 1 längs en cirka 4 mil lång sträcka utmed kraftledning mellan Skogssäter och Kilanda. Ledningen berör Trollhättan, Ale och Lilla Edets kommuner.

Under april 2021 genomfördes en arkeologisk utredning steg 2 inom samma ledningssträckning. Denna omfattade bland annat fördjupade arkivstudier, samt schaktning, metalldetektering och provtagning inom nio identifierade områden.

Under november 2022 genomförde Kulturlandskapet en arkeologisk förundersökning av boplatsområdet L2021:2790 i Skepplanda socken. Boplatsområdet registrerades 2021 vid den arkeologiska utredningen steg 2 ovan.

Läs mer om utredningarna och förundersökningen nedan.

Arkeologisk utredning steg 1

Trollhättan, Ale och Lilla Edets kommuner

Under maj och juni 2020 utredde Kulturlandskapet en cirka 4 mil lång sträcka längs en kraftledning mellan Skogssäter och Kilanda. Syftet var att ta fram underlag inför Svenska kraftnäts planerade ombyggnation av kraftledningen med uppsättning av nya stolpar och luftledning.

Projektet bedrevs i ett område som karaktäriseras som skogsmark, med en mosaik av mindre orter, byar, gårdar och myrmarker. Området inventerades efter tidigare ej kända forn- och kulturlämningar, och redan kända lämningar längs ledningsgatan besiktigades. Inventeringen resulterade i att fyra nya fornlämningar och 131 övriga kulturhistoriska lämningar har registrerats i kulturmiljöregistret. Även områden med möjliga lämningar ej synliga ovan mark noterades.

Utredningsområdet visade sig innehålla lämningar från alla förhistoriska tidsepoker – från äldsta stenålder till medeltid – samt flertalet från historisk tid och främst 1800- och 1900-talens jordbrukssystem.

Lämningar från historisk tid – en äldre jordbrukskultur om en så vill – består av hela 91 stycken hägnader i form av stengärdesgårdar, ett antal röjningsrösen av sten som lagts upp ur åkermark, samt grunderna till äldre småskalig jordbruksbebyggelse, såsom torp, backstugor samt uthus och jordkällare. Stengärdesgårdarna har använts till att separera betande djur från inägor och odlingsmark, hägna in äldre färdvägar eller som gränsmarkeringar. Hägnaderna visade sig vara karaktärsskapande för utredningsområdets kulturlandskap ihop med de övriga spåren efter äldre jordbruk.

Området innehåller även en hel del biologiskt kulturarv – natur tillkommen genom kultur – som fruktträd, vegetation samhörig med djurbete och andra kulturväxter – till viss del på grund av att ledningskorridoren fortsatt hålls öppen samt att ingen omläggning av marken under kraftledningen gjorts från till exempel sädesodling eller bete till skogsplantering.

Genom kart- och arkivstudier har tre torp kunnat dateras som tillkomna innan 1850 och därför registrerats som fornlämning. Utredningen resulterade även i att tolv områden där ytterligare åtgärder och arkeologiska undersökningar behövs vid fortsatt arbete identifierades. Fyra av dessa rör lägenhetsbebyggelser, de andra handlar om möjliga boplatslägen från äldre stenålder samt intill metalltida gravar.

Kontaktperson: Lisa Börjesson Liljas

Arkeologisk utredning steg 2

Trollhättan, Ale och Lilla Edets kommuner

Som ett resultat av den utredning steg 1 som utfördes 2020, identifierades bland annat tolv områden med behov av ytterligare utredningsinsatser. Under april 2021 utreddes nio av dessa områden närmare.

Det rörde sig först och främst sig om möjliga boplatser från mesolitikum och metalltid. Dessa områden identifierades utifrån äldre gjorda fynd – bland annat av flintredskap – och fynd som gjordes vid utredningen 2020 i form av slagen flinta på platser som bedöms som lämpliga boplatslägen. Även ett område intill gravar från metalltid (brons- eller järnålder) med goda förutsättningar för att ha huserat människor, utreddes närmare.

Tre torplämningar som besöktes vid utredning steg 1 har daterats genom kart- och arkivstudier under vintern. Två av dessa har på grund av information som framkom vid arkivstudierna återbesökts i fält för att säkerställa dateringarna.

Vid de möjliga metalltida boplatserna (delområde 2:2 och 2:8) har prover tagits för markkemisk analys. Om människor levt och/eller odlat på platsen kan spår av till exempel gödsling och eldning identifieras. Provsvaren har varit till hjälp vid bedömning och tolkning av dessa ytor.

Mesolitiska lämningar har inte tidigare påträffats eller undersökts i någon större utsträckning i området, mest på grund av att lägena finns på nu obebyggda och oexploaterade höjder i landskapet. Eftersom havet gick mycket högre för ca 9000 år sedan var dessa höjder då öar. Vid de identifierade möjliga lägena – vid dåtidens stränder, där även fynd av slagen flinta påträffades under förra årets utredning – schaktade därför med grävmaskin.

Utredningen har resulterat i att åtta nya fornlämningar har registrerats, inom sex av delområdena. Det rör sig om sex boplatser från stenålder med troliga dateringar till mesolitikum. Två torp har också blivit registrerade som fornlämningar, då det har konstaterats att de är etablerade före år 1850.

Enligt Kulturmiljölagen ska fornlämningar helt undvikas, alternativt undersökas inför borttagande. Då flera har möjliga dateringar som är bland de äldsta i området finns flera intressanta frågeställningar att ha med sig inför eventuella framtida undersökningar.

Övriga kulturhistoriska lämningar ska visas hänsyn och helst undvikas. Mindre bebyggelseenheter med omkringliggande jordbruksrelaterade lämningar – torp – är tydliga spår efter ett äldre kulturlandskap i ett annars skogrikt och glesbebyggt landskap.

Kontaktperson: Lisa Börjesson Liljas

Förundersökning av L2021:2790, Skepplanda socken, Ale kommun

Mesolitiskt boplatsområde i Rapenskår

Under november 2022 genomförde Kulturlandskapet en arkeologisk förundersökning av boplatsområdet L2021:2790 i Skepplanda socken. Boplatsområdet registrerades 2021 av Kulturlandskapet vid en arkeologisk utredning steg 2, inom kraftledningsgatan Skogssäter-Kilanda.

Förundersökningsområdet har i historisk tid utgjorts av åkermark. Området utgörs numera av en röjd kraftledningsgata. På flygfoto från 1960-talet syns kraftledningen i åkermarken, och ett större grustag gränsar till området i öster. En nyanlagd damm begränsar den möjliga förundersökningsytan i söder. Dammen var nygrävd vid den arkeologiska utredningen 2021. I väster och öster har fornlämningen okänd utsträckning, området för aktuell förundersökning begränsas av ledningsgatan. I norr begränsas boplatsområdet av Grönåns djupa ravin, tillika Rapenskårs naturreservat. Den nordligaste delen av boplatsområdet ingår inte i förundersökningen. Vid besiktningen av platsen inför FU påträffades i en körväg ned mot karpdammen en konisk spånkärna typisk för den mesolitiska sandarnakulturen (6000-8000 f Kr).

Enligt en strandlinjeanalys har förundersökningsområdet utgjort en udde ut i en smal havsvik runt 7000-8000 f Kr. Havsviken fanns kvar i området under lång tid framöver. Omkring 2000 f Kr är havsviken mer avlägsen. Platsen kan ha varit attraktiv även under senare perioder.

En arkeologisk förundersökning av boplatsytan förväntades ge djupare kunskaper kring fornlämningens utbredning, karaktär, datering och komplexitet. De förväntades främst litiska fynd och anläggningar som kan knytas till mesolitikum och neolitikum, men det kan inte uteslutas även senare inslag av metalltida vistelser.

Fältarbetet

Förundersökningen inleddes måndag 14 november och pågick i en vecka med två arkeologer i fält. Vädret var relativt bra för årstiden, men mörkret i slutet av arbetsdagen påverkade naturligtvis hur länge vi kunde vara kvar i fält. Med tanke på att det regnat intensivt veckan före och snöade veckan efter så var vi ändå nöjda med det gråmulna vädret.

Det togs upp ett tjugotal schakt med grävmaskin, spridda över ytan. Det var tydligt att vissa delar av området påverkats av sentida aktiviteter såsom grustäkt, grävning av fundament till kraftledningsstolpar och åkerbruk. De flesta schakten innehöll fynd av slagen flinta, om än inte i några rikliga mängder. Det fanns också avslag av annan bergart. Ett par flintskrapor påträffades på var sin sida av en tydlig härd. Härden var den tydligaste av de påträffade anläggningarna och den innehöll stora mängder kol som samlades in för vidare analys. Vi samlade in prover för markkemianalys i botten varje schakt, samt i profilväggar och i anslutning till anläggningarna.

Resultat

Kolprovet från härden innehöll al, lind och salix. Prov av salix valdes ut för 14C-analys, och daterades till romersk järnålder. Provet från en grop innehöll asp, vilket skickades vidare för 14C-analys och daterades till äldre bronsålder.

Den litiska analysen tyder på att vistelser på platsen också ägt rum under såväl sandarna som lihultkultur under mesolitikum (5500-9000 BP). Det kan vara antingen flera kortvariga besök under flera tusen år eller mer begränsat i tid till övergångsfasen mellan perioderna omkring 7000 BP. Svallad flinta antyder att några av vistelserna varit när platsen låg i ett strandnära läge. Vid 7000 BP ligger platsen vid den innersta delen av en smal havsvik. Platsen kan ha varit attraktiv även under senare perioder, inte minst på grund av läget vid Grönåns forsar som lämpligt fiskevatten för laxfiske. Ett fragment av en slipad yxa visar på besök även under neolitikum (3500-5500 BP).

Kulturlandskapet anser att inga ytterligare undersökningar är motiverade inom det förundersökta området. Den förundersökta delen av L2021:2790 kan betraktas som undersökt och borttagen. Den nordligaste delen av boplatsområdet ingick inte i förundersökningen och kvarligger därmed som fornlämning. Fornlämningar är skyddade enligt 2 kap i Kulturmiljölagen (KML) och genom miljöbalkens (MB) generella hänsynsregler.

Kontaktperson: Andreas Toreld