Greby Handelsplats – Metaller

Metallerna

Text: Annika Östlund

Metallerna är av särskilt intresse i forskningsprojektet. De kan vara en källa till kunskap om bland annat långväga handelsrelationer, lokalt hantverk och personlig klädedräkt.

Vid undersökningen av Tanum 1885 år 2013/2014 hittades bland annat en guldten av den typ som brukar kallas betalningsring. De har inte varit använda som smycken utan som betalningsmedel – man har knipsat av en lagom bit vid affärstransaktionen. Vad som gör saken ännu mer intressant är att ytterligare två guldtenar tidigare hittats i närheten, vid Greby Sörgården respektive Nordgården.

En sammanställning av fynd av den här typen i Bohuslän visar att Greby befinner sig i en exklusiv skara – i hela Bohuslän finns endast sju fyndplatser totalt. I Rolfsered, Herrestad, har hittas sex guldtenar, och i Tossene, Sotenäs, har hittas fyra. Därefter kommer Greby på delad tredjeplats ihop med Gistad, Tossene. Därutöver har man hittat två vid Hög-Edsten, Kville, samt en vardera i Torbal, Lur och Kampstorp, Foss. Det är tänkbart att även de andra platserna representerar någon typ av handelsplatser.

Vid undersökningarna av Tanum 1885 hittades också järnslagg. Metallurgiska analyser visar att det förekommit järnbearbetning på platsen, såväl primärsmide som sekundärsmide, och att det använda järnet troligen är av lokal härkomst. Några av de undersökta eldstäderna har använts som ässjor. Vi hittade även järnföremål vid undersökningen, bland annat två knivblad, nitar, spikar och ett spänne. Alla analyserade föremål och fragment utom ett kan knytas till samma region som slaggerna, det vill säga södra Norge/södra Sverige. Undantaget utgörs av ett knivblad som troligen har tillverkats i norra Tyskland eller Polen. De flesta analyserade objekt har varit framställda av högkvalitativt stål. Sammansättningen av råmaterialet är så homogent att det bör vara tal om en lokal järnekonomi. Troligtvis har råvarorna kommit från samma källa.

Järn började förmodligen framställas i Skandinavien runt 1200 f Kr. Det är dock först under romersk järnålder som järnframställning får ett stort genomslag i samhället. Kan järnet ha varit ett av skälen till att handelsplatsen vid Greby växte fram?

Föremål av järn har även hittats i en del av de gravar som undersökts på gravfälten runt Grebbestad. Det rör sig om spikar och nitar, beslag, knivar, remsöljor och spännen, det vill säga såväl bruksföremål som olika typer av utsmyckningar.

De metalldetektorundersökningar som genomförts under vintern 2020 har klargjort att det också finns föremål av brons på platsen. Fynden utgörs av några olika typer av fibulor (dräktspännen). Två silvermynt – ett karolingiskt (det vill säga från Frankerriket) mynt från 800-tal samt ett halvt arabiskt mynt från 900-tal – antyder att viss handel kanske ägt rum på platsen även in i vikingatid.