Kulturlandskapets kalender för 2018
Årets kalender handlar om Kulturlandskapets tvärvetenskapliga arbetssätt och projekt. Läs mer här.
Årets kalender handlar om Kulturlandskapets tvärvetenskapliga arbetssätt och projekt. Läs mer här.
Den 22–23 oktober 2015 ägde 7th Annual Symposium of Architectural Research in Finland rum. Magnus Rönn och Benjamin Grahn Danielson presenterade vid detta tillfälle en artikel som beskriver resultatet av forskningsprojektet Kompensationsåtgärder inom kulturmiljö. Denna artikel finns nu publicerad i Architectural Research in Finland (ARF) 2017 Vol. 1, no. 1.
Berättelser från småbrukens tid i Nordhalland, om emigration, återkomst och känslan av att inte passa in.
Gustav blir en till Sverige invandrad pojke som påbörjar en klassresa präglad av hans uppväxtmiljöer: Om somrarna i Halland i morföräldrarnas småbrukarhem och om vintrarna i Stockholm i närheten av faderns borgerliga släkt. Beställ den via vår bokhandel, klicka här för att komma dit direkt!
Vem flyttade all sten på åsen i Hoghem? Och vad hade havsguden Njord att göra med de 8000 år gamla stenyxorna som arkeologerna grävde fram? Blev höet någonsin bärgat på Fröstorp den där varma sommardagen för 130 år sedan? Eller funderade slåtterlaget för mycket kring jättekast, sill, krigare från Skottland och lärde män från Stockholm?
Snart invigs den nya sträckningen av väg E6 i Tanums världsarv. Innan vägen kunde byggas undersökte vi arkeologer många spännande platser i östra kanten av världsarvsområdet. Här fanns spår från stenålderns säljägare, bronsålderns boskapsskötare, järnålderns och medeltidens bönder.
I ”Berättelser vid elden” tas du med till ett möte kring elden vid Hoghem som kan ha ägt rum alldeles i slutet av vad vi kallar bronsåldern. Du får också träffa ett slåtterlag som tar en paus i arbetet vid Fröstorp någon gång i slutet av 1800-talet. Vi ville fundera kring hur dåtidens människor uppfattade sin samtid, sin förhistoria och sin framtid och därför lånat röster från fiktiva Tanumsbor.
I boken finns även en faktadel där du kan läsa om vad ett världsarv är och om de arkeologiska undersökningarna som ligger till grund för berättelserna. Boken avslutas med en kartdel där du kan följa hur landskapet genom landhöjningen förändrats från stenålder till nutid.
Vi som arbetat med projektet är arkeologer från Bohusläns museum, Statens Historiska Museum samt Arkeologiska uppdragsverksamheten och Kulturlandskapet. Nina Balknäs har gjort bokens mustiga illustrationer, Lisa Larsson och Gabriella Kalmar har layoutat och Ingegerd Johansson har språkgranskat.
Läs mer om de arkeologiska undersökningarna här.
Föreningen för Kulturlandskapets stipendiefond delar ut ett forskningsstipendium på upp till 50 000 kr per år. Forskningsstipendiet går till vetenskapliga arbeten och/eller utforskande projekt inom arkeologi, arkitektur, konst, kultur, kulturhistoria samt ekologi och naturvård i vid mening. För mer information läs här.
Här kan du läsa ett utdrag ur boken.
Läs mer om boken: Om att inte passa in.
Under september färdigställdes Ingegerd Johanssons senaste bok: Bortom Europavägen
Boken är en liten hyllning till att resa för resandets skull snarare än att komma fram. Det finns många vägar som ger så mycket nöje att köra, bara man vågar lämna den raka och breda huvudvägen.
Mer information om boken finns i bokhandeln där du även kan beställa hem den.
För 100 år sedan utbröt första världskriget och 25 år senare inleddes det andra. Kubakrisen hotade att utlösa ett tredje världskrig. Konflikter pågår än världen över. Händelser som starkt påverkat Europa. Många har flytt, inte minst till Sverige. Människor med minnen som ger avtryck – då, nu och i framtiden. Krigens spår kan följas i kulturarvet i Sverige. Besök Kulturarvsdagen och ta del i berättelserna om händelser, platser och personer som satt avtryck, runt om i landet.
Tema 2014 – I krigens spår
Spåren finns i allt från förhistoriska byggnader, fästningar, slott, fornborgar, parker, minneslundar, minnesmärken, ransoneringskort, film och musik, kläder och rustningar, till berättelser om särskilda händelser och människor. Vilka minnen, platser och personer gjorde avtryck i era trakter? Vilken roll spelade svenska kyrkan och andra trossamfund i dessa tider? Vad finns att visa upp i arkiven? Vilka personliga betraktelser finns att berätta om? Hur påverkas morgondagens kulturarv?
Sverige har varit i obruten fred sedan augusti 1814 (svensk-norska kriget) men även här finns människor med egna erfarenheter och minnen från olika orostider. Genom att berätta om våra minnen både från då och nu kan vi delge varandra och dra lärdomar för framtiden. Framtiden har en lång historia.
På flykt – i spåren av 2:a världskriget
Ingegerd Johansson läser ur sina romaner och vi samtalar om flyktingtrafiken i norra Bohuslän och om hur historien upprepar sig.
17.00 samling vid Evert Taube-statyn på torget i Grebbestad. Samtalet äger rum på den gamla fiskebåten Donalda. Restaurangen ombord ”Madvraget” öppnar lagom tills vi är klara cirka 18.30.
Kulturarvsdagen är en del av Europarådets ”European Heritage Days” som äger rum runt om i hela Europa under september varje år. Då visas kulturhistoriskt intressanta miljöer och byggnader, och deras spännande historier berättas. I Sverige äger dagen rum den andra söndagen i september. Varje år har ett nytt tema. Riksantikvarieämbetet är samordnare för dagen.