Nu har konferenspappret ”Cultural Heritage: Changing Ideas on Compensation in Planning” som Magnus Rönn och Benjamin Grahn Danielson presenterade på 7th Annual Symposium of Architectural Research in Finland (oktober 2015) blivit publicerat. Artikeln finns att ladda ner på Kulturlandskapets sida om kompensationsåtgärder.
Under september deltar Annika Östlund och Stig Swedberg från Kulturlandskapet på EAA:s konferens i Vilnius. De presenterar föredragen Digging for democracy respektive Cooking pits, formation processes and democracy. Du kan se presentationerna här.
Greby gravfält i Grebbestad är det största gravfältet i Bohuslän. Totalt finns det mer än 180 synliga gravar, men det verkliga antalet är sannolikt betydligt större. Stig Svedberg berättar om undersökningarna som har gjorts.
Föredrag på Vitlycke museum 27 Juli kl 15.
Under oktober 2015 kommer de bevarade stadslagren på den Hedelinska tomten i Strömstad att undersökas. Det är första gången som Strömstads historia blir föremål för arkeologiska undersökningar. Välkommen på våra visningar:
Fredag 16/10 kl 12.30 och Onsdag 21/10 kl 17.00.
Samling vid Hedelinska tomten, hörnet Surbrunnsgatan och Norra Hamngatan.
Kontakt: Stig Swedberg
stig.swedberg@kulturland.se
0708-65 67 39
Läs mer om undersökningen av Skepparen här.
Knottfabriken i Lahälla är unik i sitt slag som den enda kvarvarande i Sverige. Miljön kring fabriken och själva stenbrottet är i sin helhet relativt välbevarad. Under 2012 utfördes arbete med dokumentation av lämningarna i och kring stenbrottet, samt skadedokumentation av de kvarvarande byggnaderna. Dessutom genomfördes ett antal intervjuer med boende i Lahälla och med andra informanter med anknytning till platsen. Det hela avslutades med en industrivandring och en ljussättning av stenbrottet och fabriken i september 2012. Nu är en rapport klar som redovisar resultaten av dokumentation, intervjuer och arkivstudier. Läs mer här.
Vem flyttade all sten på åsen i Hoghem? Och vad hade havsguden Njord att göra med de 8000 år gamla stenyxorna som arkeologerna grävde fram? Blev höet någonsin bärgat på Fröstorp den där varma sommardagen för 130 år sedan? Eller funderade slåtterlaget för mycket kring jättekast, sill, krigare från Skottland och lärde män från Stockholm?
Snart invigs den nya sträckningen av väg E6 i Tanums världsarv. Innan vägen kunde byggas undersökte vi arkeologer många spännande platser i östra kanten av världsarvsområdet. Här fanns spår från stenålderns säljägare, bronsålderns boskapsskötare, järnålderns och medeltidens bönder.
I ”Berättelser vid elden” tas du med till ett möte kring elden vid Hoghem som kan ha ägt rum alldeles i slutet av vad vi kallar bronsåldern. Du får också träffa ett slåtterlag som tar en paus i arbetet vid Fröstorp någon gång i slutet av 1800-talet. Vi ville fundera kring hur dåtidens människor uppfattade sin samtid, sin förhistoria och sin framtid och därför lånat röster från fiktiva Tanumsbor.
I boken finns även en faktadel där du kan läsa om vad ett världsarv är och om de arkeologiska undersökningarna som ligger till grund för berättelserna. Boken avslutas med en kartdel där du kan följa hur landskapet genom landhöjningen förändrats från stenålder till nutid.
Vi som arbetat med projektet är arkeologer från Bohusläns museum, Statens Historiska Museum samt Arkeologiska uppdragsverksamheten och Kulturlandskapet. Nina Balknäs har gjort bokens mustiga illustrationer, Lisa Larsson och Gabriella Kalmar har layoutat och Ingegerd Johansson har språkgranskat.
Läs mer om de arkeologiska undersökningarna här.
3/6 kl 18.00-20.00
Välkomna till vårens fjärde ABAR! Vi håller nu till på OCEANEN, Stigbergstorget 8.
Tävlingen som makt i arkitektur och stadsbyggnad
Med Magnus Rönn som värd kommer vi att samtala kring frågor om bland annat:
» Vad övergången från arkitekttävlingar till mark-
anvisningstävlingar för arkitekterna innebär?
» Håller arkitekttävlingen på att bli utkonkurrerad av markanvisningstävlingen?
» Hur utvecklingen av tävlingar från en pedagogiskt uppgift i arkitektutbildningen – till professionell praktik och forskning?
Magnus Rönn är forskare på KTH Arkitekturskolan med arkitekttävlingar som specialområde.
Tid: Fredag 8 maj kl 13
Plats: Samling vid Falkerödsvägen
Vägbeskrivning: Norr om Grebbestad längs väg 163 mot Tanumshede (Tanumsvägen)
Just nu pågår arkeologiska undersökningar i Grebbestad, Tanums kommun. Undersökningarna gäller en mindre del av boplatsen Tanum 1885. Undersökningsytan är belägen cirka 400 meter sydväst om Greby gravfält.
Kulturlandskapet har under 2013 och 2014 utfört ett antal undersökningar inom och i anslutning till den nu aktuella ytan. Vid dessa undersökningar hittades järnålderskeramik, bränd och delvis sintrad lera och slagg, flinta, en glaspärla, samt anläggningar i form av härdar, kokgropar och ugnar.
Den del av Tanum 1885 som nu undersöks är belägen på det topografiskt mest lämpliga boplatsläget. Fynden visar att det försiggått hantering av produkter som kräver hög värme. Möjligen har såväl metallbearbetning som glaspärletillverkning skett på platsen. En betydande hantverksproduktion kan förmodas ha förekommit. Anläggningarna har karaktär av såväl boplatstyp som hantverkstyp. Fyra anläggningar har bedömts som ugnar. I Bohuslän har glaspärlor framförallt förekommit i gravkontexter men fynd har gjorts av enstaka pärlor på tre boplatser. Även ugnar är sällsynta och förekommer även de bara på tre boplatser. Ingen boplats med en sådan kombination av fynd och anläggningar har tidigare undersökts i Bohuslän.
Undersökningarna startade 28 april och kommer att pågå fram till 13 maj. Det har hittills framkommit ett stort antal anläggningar av liknande typer som tidigare. Läs mer om undersökningarna här.
Vårt Berättarcafé i Brastads Folkets Hus den 9 okt drog mycket folk. Vi räknade till 101 personer som kom och lyssnade samt deltog med berättelser kring Lahälla och stenindustrin.Tack alla som kom och hör gärna av er till oss med frågor eller erfarenheter, vi är tacksamma för all information.
För 100 år sedan utbröt första världskriget och 25 år senare inleddes det andra. Kubakrisen hotade att utlösa ett tredje världskrig. Konflikter pågår än världen över. Händelser som starkt påverkat Europa. Många har flytt, inte minst till Sverige. Människor med minnen som ger avtryck – då, nu och i framtiden. Krigens spår kan följas i kulturarvet i Sverige. Besök Kulturarvsdagen och ta del i berättelserna om händelser, platser och personer som satt avtryck, runt om i landet.
Tema 2014 – I krigens spår
Spåren finns i allt från förhistoriska byggnader, fästningar, slott, fornborgar, parker, minneslundar, minnesmärken, ransoneringskort, film och musik, kläder och rustningar, till berättelser om särskilda händelser och människor. Vilka minnen, platser och personer gjorde avtryck i era trakter? Vilken roll spelade svenska kyrkan och andra trossamfund i dessa tider? Vad finns att visa upp i arkiven? Vilka personliga betraktelser finns att berätta om? Hur påverkas morgondagens kulturarv?
Sverige har varit i obruten fred sedan augusti 1814 (svensk-norska kriget) men även här finns människor med egna erfarenheter och minnen från olika orostider. Genom att berätta om våra minnen både från då och nu kan vi delge varandra och dra lärdomar för framtiden. Framtiden har en lång historia.
På flykt – i spåren av 2:a världskriget
Ingegerd Johansson läser ur sina romaner och vi samtalar om flyktingtrafiken i norra Bohuslän och om hur historien upprepar sig.
17.00 samling vid Evert Taube-statyn på torget i Grebbestad. Samtalet äger rum på den gamla fiskebåten Donalda. Restaurangen ombord ”Madvraget” öppnar lagom tills vi är klara cirka 18.30.
Kulturarvsdagen är en del av Europarådets ”European Heritage Days” som äger rum runt om i hela Europa under september varje år. Då visas kulturhistoriskt intressanta miljöer och byggnader, och deras spännande historier berättas. I Sverige äger dagen rum den andra söndagen i september. Varje år har ett nytt tema. Riksantikvarieämbetet är samordnare för dagen.