Senaste nytt från de arkeologiska undersökningarna i Tanums världsarv

Boksläpp och information på Vitlycke museum, bronsåldersgården tisdag 23 juni kl. 13

Vem flyttade all sten på åsen i Hoghem? Och vad hade havsguden Njord att göra med de 8000 år gamla stenyxorna som arkeologerna grävde fram? Blev höet någonsin bärgat på Fröstorp den där varma sommardagen för 130 år sedan? Eller funderade slåtterlaget för mycket kring jättekast, sill, krigare från Skottland och lärde män från Stockholm?

Snart invigs den nya sträckningen av väg E6 i Tanums världsarv. Innan vägen kunde byggas undersökte vi arkeologer många spännande platser i östra kanten av världsarvsområdet. Här fanns spår från stenålderns säljägare, bronsålderns boskapsskötare, järnålderns och medeltidens bönder.

I ”Berättelser vid elden” tas du med till ett möte kring elden vid Hoghem som kan ha ägt rum alldeles i slutet av vad vi kallar bronsåldern. Du får också träffa ett slåtterlag som tar en paus i arbetet vid Fröstorp någon gång i slutet av 1800-talet. Vi ville fundera kring hur dåtidens människor uppfattade sin samtid, sin förhistoria och sin framtid och därför lånat röster från fiktiva Tanumsbor.

I boken finns även en faktadel där du kan läsa om vad ett världsarv är och om de arkeologiska undersökningarna som ligger till grund för berättelserna. Boken avslutas med en kartdel där du kan följa hur landskapet genom landhöjningen förändrats från stenålder till nutid.

Vi som arbetat med projektet är arkeologer från Bohusläns museum, Statens Historiska Museum samt Arkeologiska uppdragsverksamheten och Kulturlandskapet. Nina Balknäs har gjort bokens mustiga illustrationer, Lisa Larsson och Gabriella Kalmar har layoutat och Ingegerd Johansson har språkgranskat.

Läs mer om de arkeologiska undersökningarna här.

Nu är det möjligt att söka pengar ur Kulturlandskapets stipendiefond

Föreningen för Kulturlandskapets stipendiefond delar ut ett forskningsstipendium på upp till 50 000 kr per år. Forskningsstipendiet går till vetenskapliga arbeten och/eller utforskande projekt inom arkeologi, arkitektur, konst, kultur, kulturhistoria samt ekologi och naturvård i vid mening. För mer information läs här.

Konferensen Nordic TAG i Köpenhamn

Oscar Jacobsson höll genom Kulturlandskapet ett föredrag på konferensen Nordic TAG i Köpenhamn. Föredraget behandlade interaktionen mellan människa och natur i landskapet från ett teoretiskt perspektiv. Landskapet måste ses som något komplext och mångfacetterat, vilket innebär att teorin som används måste reflektera denna komplexitet. Ett område i Norra Ätradalen valdes ut för att illustrera hur ett sådant teoretiskt ramverk kan användas i utforskningen av förhållandet mellan människa och vatten under historiens gång.

Här är en länk till Nordic TAG.

Pages from Nature-in-Motion

 

Presentationen finns att läsa här som pdf.

Hantverkare och handelsmän – Visning av den arkeologiska utgrävningen i Grebbestad

Tid: Fredag 8 maj kl 13

Plats: Samling vid Falkerödsvägen

Vägbeskrivning: Norr om Grebbestad längs väg 163 mot Tanumshede (Tanumsvägen)

karta-tanum1855

Just nu pågår arkeologiska undersökningar i Grebbestad, Tanums kommun. Undersökningarna gäller en mindre del av boplatsen Tanum 1885. Undersökningsytan är belägen cirka 400 meter sydväst om Greby gravfält.

Kulturlandskapet har under 2013 och 2014 utfört ett antal undersökningar inom och i anslutning till den nu aktuella ytan. Vid dessa undersökningar hittades järnålderskeramik, bränd och delvis sintrad lera och slagg, flinta, en glaspärla, samt anläggningar i form av härdar, kokgropar och ugnar.

Den del av Tanum 1885 som nu undersöks är belägen på det topografiskt mest lämpliga boplatsläget. Fynden visar att det försiggått hantering av produkter som kräver hög värme. Möjligen har såväl metallbearbetning som glaspärletillverkning skett på platsen. En betydande hantverksproduktion kan förmodas ha förekommit. Anläggningarna har karaktär av såväl boplatstyp som hantverkstyp. Fyra anläggningar har bedömts som ugnar. I Bohuslän har glaspärlor framförallt förekommit i gravkontexter men fynd har gjorts av enstaka pärlor på tre boplatser. Även ugnar är sällsynta och förekommer även de bara på tre boplatser. Ingen boplats med en sådan kombination av fynd och anläggningar har tidigare undersökts i Bohuslän.

Undersökningarna startade 28 april och kommer att pågå fram till 13 maj. Det har hittills framkommit ett stort antal anläggningar av liknande typer som tidigare. Läs mer om undersökningarna här.

Skog och historia 2014

Den 27-29 augusti var personal från Kulturlandskapet på fältseminarium i Linköping. Seminariet ägde rum inom projektet Skog och historia. Temat för året var hur den förändrade kulturmiljölagstiftningen påverkar den antikvariska bedömningen av lämningar i fält.

Under första dagen behandlades bland annat hänsyn, och hur vi kan arbeta för att minska antalet skador skogsbruket orsakar på fornlämningar och kulturlämningar i skogsmiljöer. Förra årets uppföljning visar att så mycket som var fjärde lämning uppvisar grova skador till följd av skogsbruket.

P1050332_ga landsvägen

Andra dagen var en fältdag vilken spenderades längs en del av gamla landsvägen söder om Linköping, vid Slätmon. Där diskuterades bland annat kring torplämningar, biologiskt kulturarv, tjärdalar och kolbottnar. Seminariet avslutades den tredje dagen med sammanfattande diskussioner.

Seminariet anordnades av Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen i Östergötland samt Östergötlands museum.

Läs mer på Riksantikvarieämbetets hemsida, www.raa.se

Bebyggelsemiljö på Prästängsvägen, Skoghall.

Kulturmiljöprogram Hammarö kommun, Värmland

Kulturmiljöprogram Hammarö kommun, Värmland

Rio Kulturlandskapet har fått i uppdrag av Hammarö kommun att revidera och uppdatera kommunens kulturmiljöprogram.

Syftet med revideringen är enligt Hammarö kommun att:

– skapa ett användarvänligt planeringsunderlag som ger råd och stöd vid planering och bygglovgivning;

– inventera kulturhistoriskt intressanta byggnader och miljöer;

– öka förståelsen och intresset kring kulturmiljöer inom kommunen så att de ses som tillgång;

– få klarhet i hur området kring Hammars udde kan utvecklas för att på bästa sätt säkerställa riksintressets syften;

– öka kunskapen om kulturmiljöerna kopplade till skärgården och hur dessa bäst kan bli en del i utvecklingen av skärgården;

– göra arbetet lättillgängligt via kommunens hemsida;

– ge råd och riktlinjer för hur kulturmiljöer kan bevaras eller utvecklas.

 

Arbetet med kulturmiljöprogrammet planeras att pågå under 2014 och våren 2015.

Mer information om vårt arbete åt Hammarö kommun finns under projektsidan.

 

Nya rapporter!

Ni har väl läst våra senaste rapporter? Jasså inte?

Sedan starten i november har vi hunnit med riktigt mycket. Särskilt våra arkeologer Stig och Annika vilka förutom att de skriver för fullt på rapporterna för E6-grävningarna även hinner med att utföra lite fält- och rapportarbete i andra projekt.

Även Andreas Toreld har vart ute i fält, som tillsammans med Stig och Annika genomförde en mindre förundersökning i Tanumshede i oktober.

Under november genomfördes en schaktningsövervakning i Blomskog socken. Om detta kan ni läsa mer om här.

I mars genomfördes en mindre utredning utanför Strömstad.

Alla tre projekt är avrapporterade, och ni finner respektive rapport under Rapporter.

Plåtslageritomten – Grebbestad, rapporten klar!

AU-Grebbestad-Platslageritomten

Nu är rapporten färdig och går att ladda ner

Rio Kulturkooperativ genomförde en arkeologisk utredning av delar av fastigheten Grebbestad 2:291 under en dags fältarbete i juni 2013. Marken skall exploateras och utredningen syftade till lämningar inom området ska vara kända och bedömda avseende fornlämningsstatus. Även eventuell koppling till omkringliggande kända fornlämningar avsågs studeras. Utredningen genomfördes med 8 sökschakt och förberedande kartstudier. Inom utredningsytan förekom omrörda lager och påförda massor, vilket bland annat visar sig som ett kolrikt och omrört lager. Troligtvis rör det sig om tillförda massor från annan plats. Det historiska källmaterialet gör inte gällande att detta brandlager kommer från platsen. Enstaka fynd av keramik och förhistoriska fynd med datering till järnålder och stenålder framkom i mindre fickor av bevarat kulturlager. Inga ytterligare arkeologiska undersökningar inom området förordas av Rio Kulturkooperativ. Exploateringsytan sträcker sig dock norrut mot boplats Tanum 1885. Utbredningen av denna boplats är inte ännu avgränsad. Mellan utredningsområdets norra begränsning och boplats Tanum 1885 finns en ängsyta som har potential att ha kulturlager bevarade under plogdjup. Rio Kulturkooperativ anser att ytan mellan utredningsområdet och Falkerödsvägen bör undersökas arkeologiskt i det fall då exploatering kommer påverka denna yta.

Tossene 314 och 1017, rapporten klar!

SU-Tossene-314-rapport

Äntligen är rapporten färdig och går att ladda ner

Anledningen till den särskilda undersökningen av Tossene 314 var att Heljeröd Exploatering AB ansökt om tillstånd för borttagning av fornlämningen. Fokus i undersökningen låg på att diskutera immateriella och materiella perspektiv på lågt liggande kuströsen. Varken utredning eller förundersökning hade utförts vid Tossene 314, varför val av metod och omfattning inför den särskilda undersökningen så att säga hängde i luften. Rio Kulturkooperativ argumenterade för ett utökat undersökningsområde som täckte hela den kvarvarande ytan på berget, samt för en betoning på mark-/geokemianalys framför konventionell grävmetodik för att fånga upp ny kunskap. Röset torvades av och rensades för hand, maskin användes för att lyfta bort stenarna och för att torva av de kringliggande skrevorna. Framkomna strukturer undersöktes för hand. Prover insamlades för markkemianalys och makrofossilanalys. Framkomna ben har analyserats av osteolog. Metallföremål har konserverats av SVK. Röset Tossene 314 innehöll förmodligen en skelettbegravning. Strax utanför röset hittades en tutulus, vilken troligen daterar begravningen till äldre bronsålder. I rösets stenfyllning hittades även slagen flinta, som av allt att döma troligen slagits på platsen. Strax intill röset upptäcktes resterna efter en brandgrav, Tossene 1017. Denna var i det närmaste helt förstörd, varför det inte är möjligt att säga om den ursprungligen varit ett röse eller en stensättning. Brända människoben från graven har daterats till förromersk järnålder. Ytterligare aktiviteter har ägt rum även vid röset under romersk järnålder. Det är möjligt att man utfört ritualer här i samband med att man tagit begravningsplatsen i användning igen.

Vid något tillfälle har röset och stensättningen förstörts; om det har rört sig om plundring, någon form av medveten dekonstruktion eller mer avsiktslös förstörelse kan inte sägas. Datering från röset finns även till slutet av järnålder-tidig medeltid. Makrofossilanalyserna och de markkemiska analyserna visar dels på en trolig skelettbegravning i Tossene 314, dels på en brandgrav i Tossene 1017. I den senare fanns mängder av förkolnade växtdelar av bär, sädesslag och 12 örter, som inte motsvaras av något i de andra analyserade kontexterna. Det är rimligt att anta att växterna kommit med som gravgåvor på ett eller annat vis. Det samma kan eventuellt gälla för de fragment av olika material som också framkom här. Strax söder om röset undersöktes en stenpackning i en svacka, anläggning 4. Denna innehöll en del slagen flinta, och markkemianalys visar att materialet har brunnit tidigare. Då materialet i röset inte visade några sådana värden, är det rimligt att anta att materialet i anläggning 4 inte är nedrivet från röset utan snarare ska tolkas som en medveten konstruktion. I röse- och stensättningsmiljöer förekommer ofta stenpackade skrevor med fynd av slagen flinta, detta brukar tolkas som rester av rituella aktiviter. Som ett resultat av inventeringen registrerades ett småindustriområde, Tossene 1016. Stenindustrilämningarna dokumenterades genom beskrivning av brytningsteknik, storlek, antal uttagsnivåer, samt bedömning av ålder. De ingående brottytorna är mycket lika varandra, och troligtvis är de i stort sett samtida. Då det på samma fastighet finns lämningar efter mycket mer avancerad brytning är det troligt att Tossene 1016 representerar ett äldre skede, troligtvis 1800-tal eller möjligen tidigt 1900-tal. Bovallstrand är präglat av 1800- och 1900-talets stenindustri, även om andra mindre industrier finns och har funnits. Inom undersökningsområdet var stenindustrilämningarna småskaliga, men i närområdet finns lämningarna efter flera stora stenbrott.

Läs bakgrund om och dagboksanteckningar från projektet på riokultur.se.

Önskar du köpa rapporten så finns den här för 125 kr.