AFU Holma L1969:1933, L1969:1981 och L1969:2530, samt AUNS L1969:1933 och L1969:2530

Uddevalla kommun, Västra Götalands län

Uddevalla vatten AB ska förlägga ledningar för vatten och spillvatten vid Holma, mellan Torp och Rotviksbro. Arbetsföretaget berör L1969:1981 (fyndplats för skafthålsyxa) samt L1969:1933 och L1969:2530 (boplatser). Kulturlandskapet fick därför i uppdrag att utföra en arkeologisk förundersökning med syfte att fastställa fornlämningarnas karaktär, datering, utbredning och komplexitet samt att ta tillvara fornfynd. Även bytomten för Holma by (L1969:3582 och L1969:3527) berördes av arbetsföretaget. Detta arbete utfördes i mars 2023.

I augusti 2023 utförde Kulturlandskapet en schaktningsövervakning inom de delar av arbetsområdet som berörde boplatserna L1969:1933 och L1969:2530. Du kan läsa om de två undersökningarna under rubrikerna nedan.

Senaste nytt:

Rapporten med resultat från undersökningarna är nu klar. Du kan ladda ner en lågupplöst version här till höger.

Arkeologisk förundersökning av två boplatser och en fyndplats

Syftet med en arkeologisk förundersökning är att fastställa fornlämningarnas karaktär, datering, utbredning och komplexitet samt att ta tillvara fornfynd. Även bytomten för Holma by (L1969:3582 och L1969:3527) berörs av arbetsföretaget.

Fältarbetet utfördes under fem dagar i början av mars, i ömsom sol och ömsom snö. Sammanlagt togs 26 schakt upp. I det norra området som ligger i anslutning till boplatsen L1969:2530 förlades tre schakt, och i det södra området som ligger inom boplatsen L1969:1933 förlades 23 schakt.

Invid boplatsen L1969:2530 framkom fem anläggningar, bedömda som härdar och mörkfärgningar. En av dessa daterades till 1302-1427 e Kr, det vill säga medeltid. I schakten framkom sparsamt med slagen flinta i undergrund och i anläggningar.

Även inom boplatsen L1969:1933 framkom fem anläggningar, bedömda som kokgrop, gropar och eventuell härd. Kokgropen daterades till 353-45 f Kr, eller förromersk järnålder. En grop innehöll ett förkolnat korn (Hordeum vulgare), och ett förkolnat frö av måra (Galium sp.). Inom ytan framkom även två lager. Ett sotigt lager, troligen kulturavsatt, daterades till 2136-1896 f Kr, senneolitikum. Ett naturligt försumpat lager daterades till 738-384 f Kr, förromersk järnålder. I schakten framkom en hel del fynd av slagen flinta, merparten av dessa i ploglager.

Kartstudier visar att bytomten L1969:3527 har haft en utbredning inom den västra delen av boplatsen L1969:1933, samt att bytomten L1969:3582 haft en utbredning inom ytan för boplatsen L1969:2530.

Bedömningen görs att det är tveksamt om boplatsen L1969:2530 berördes av den utförda schaktningen. Kulturlandskapet föreslår schaktningsövervakning vid ledningsförläggning i anslutning till vägen.

Vad avser boplatsen L1969:1933 bör den knappast vara från stenålder, baserat på höjden över havet. Den slagna flintan kom nästan uteslutande i matjorden. Eventuellt är boplatsen sönderplöjd i den östra delen, alternativt kommer fynden snarare från något högre i terrängen. Inom den västra delen framkom anläggningar, varav åtminstone kokgropen är förhistorisk. Eventuellt har bytomten inverkat på boplatsens innehåll i den västligaste delen. Kulturlandskapet föreslår schaktningsövervakning vid ledningsförläggning inom den västra delen av ytan.

Fornlämningar är skyddade enligt 2 kap i Kulturmiljölagen (KML) och genom miljöbalkens (MB) generella hänsynsregler, där stor vikt läggs vid hänsyn till kulturlämningar och kulturmiljöer. Ansökan om ingrepp i lämningar lämnas till länsstyrelsen.

Kontaktperson: Annika Östlund

Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning av två boplatser

Under 11 dagar i augusti 2023 utfördes schaktningsövervakningen av de båda boplatserna L1969:1933 och L1969:2530 vid Holma. Åtta dagar lades vid den större ytan i söder, inom L1969:1933, och resterande tre dagar på den norra och mindre ytan i anslutning till L1969:2530.

33 anläggningar mättes in på den södra ytan, och 23 på den norra. De tydligaste anläggningarna består av kokgropar – en typ av eldstad som brukar dateras till bronsålder eller äldre järnålder – samt på den södra ytan en avfallsgrop (anläggning 13) med en hel del förhistorisk keramik i fyllningen. Inom den norra ytan undersöktes några stolphål, varav två har daterats till bronsålder. I övrigt utgörs de undersökta anläggningarna främst av mer anonyma gropar och lagerrester.

Ovan till höger finns två kartor som visar Holma med högre havsnivåer inlagda. Den ena visar en havsnivå 20 meter över dagens, och detta motsvarar ungefär slutet av stenålder. Den andra visar en havsnivå på 8 meter över dagens, vilket ungefär motsvarar förromersk järnålder, eller århundradena strax före vår tideräknings början. Båda kartorna är hämtade ur rapporten från förundersökningen som kan laddas ner här intill.

Resultat

Resultaten från vedartsanalysen liknar de från förundersökningen, och visar att människorna eldat mycket al, samt ek, tall och björk. Detta urval representerar sannolikt arter som varit vanliga i omgivningarna – särskilt alen sticker ut, men vi vet från undersökningarna och kartstudierna att det funnits fuktiga och blöta partier i omedelbar anslutning till boplatserna; alen trivs i den typen av miljö. Lite gran, en, salix och rönn/oxel visar att det mesta kommit till pass vid mer enstaka tillfällen.

I en grop (anläggning 58) på den norra ytan framkom stora mängder sädeskorn, främst oidentifierade frön och fragment, men även emmer, spelt och skalkorn. Rester av rachisfragment och fjällbaser visar att säden var orensad. Ett korn av emmervete har daterats till yngre bronsålder. Sädeskorn framkom även i andra gropar och stolphål, inom såväl den norra som den södra ytan. I avfallsgropen anläggning 13 på den södra ytan fanns även ett frö av bondböna. Avfallsgropen hade två fyllningar, där den undre och äldre har daterats till yngre bronsålder och den övre och yngre till förromersk järnålder. I Bohuslän finns fynd av korn främst från senneolitikum och förromersk järnålder, men det har odlats i mindre utsträckning ända in i modern tid. Daterade fynd av emmer finns från hela neolitikum, bronsåldern samt förromersk järnålder. Datering av sädeskornen från Holma belyser ytterligare jordbrukets förändringar i Bohuslän.

Holma gård

Undersökning av de mer sentida lämningarna från den historiska gårdsbebyggelsen ingick inte i uppdraget. En del kunskap har ändå samlats in under arbetet.

Den sista förhistoriska dateringen är från folkvandringstid, därefter är det ett hopp till 1300-tal. Tre dateringar finns även från 15-/1600-tal och framåt. Detta indikerar att bosättningen vid Holma eventuellt kan ha upphört under yngre järnålder för att tas upp igen senare. Inga skriftliga belägg finns från medeltid. Det första omnämnandet av Holma 1604 anger emellertid att Holma då utgjordes av en gård med tre underlydande ödegårdar. Detta kan tolkas som att Holma någon gång, kanske under tidig medeltid, bestod av fyra gårdar men att tre av dem ödelades, förmodligen under agrarkrisen, och att deras mark då lades under den kvarvarande gården. I inventeringsboken i Fornsök finns en notering om att Holma ”fordom” legat under Dragsmarks kloster. Om detta stämmer bör det visa att Holma visst brukades under medeltiden, i varje fall i någon form; platsen kan ha varit bebodd, eller varit brukad som ängsmark.

Kontaktperson: Annika Östlund