Greby Handelsplats
– ett forskningsprojekt 2020-2022
Bildgalleri
Se och läs mer om våra fynd
Anläggningar och kulturlager vid schaktningsövervakning inom Tanum 1885.
Markprovtagning 20-22 okt 2020 – Läs mer under Markprovtagning…
Markradar 8 okt 2020 – Läs mer under Markradarundersökning…
Magnetometer 18-20 okt 2020 – Läs mer under Magnetometerundersökning…
Endast en mycket liten del av fornlämningen Tanum 1885 är undersökt. Resultaten är däremot mycket intressanta. Ihop med tidigare gjorda fynd och undersökningar har bilden av en hantverks- och handelsplats från romersk järnålder börjat växa fram.
Genom olika former av icke-förstörande metoder går det att analysera marken för att ta reda på vad den kan ha använts till. Vi har under 2020 genomfört markkemianalyser, metalldetektering, samt magnetometer- och markradarundersökningar inom och i anslutning till den del av Tanum 1885 som inte är undersökt. Vår förhoppning är att fornlämningens utbredning och omfattning ska kunna definieras tydligare. Sammanställning av resultaten kommer att presenteras här inom kort. Läs mer om dessa undersökningar – och se korta filmer – längre ner på sidan.
En naturgeografisk analys kommer att förtydliga strandlinjeförskjutning och vattennivåförändringar, samt olika ytors lämplighet för boende och jordbruk i området.
Läs mer om de olika metoderna under rubriken Läs mer här nedan.
Markprovtagning av Greby Handelsplats 20-22 oktober 2020
Den 20-22 oktober genomfördes provtagning av delar av fornlämningen Tanum 1885. Provtagningen utfördes av Professor Malcolm Lillie och forskarassistent Samuel Ericsson, båda arkeologer från Miljöarkeologiska laboratoriet vid Umeå universitet.
Markprovererna tas med en jordsond. På dessa prover gör man sedan markemianalyser som kan hjälpa till att fastställa vad och hur marken använts till i tidsperioden för den förmodade handelsplatsen.
För mer info om de så kallade ickeförstörande teknikerna som vi använder i projektet scrolla längre ned till sidan till rubriken Läs mer.
Se film om hur provtagningen går till i ett kort videoreportage här nedan.
Markradarrundersökning av Greby Handelsplats 8 oktober 2020
Den 8 oktober genomfördes en markradarundersökning av delar av fornlämningen Tanum 1885. Undersökningen utfördes av arkeolog Tony Axelsson, forskare och lektor vid Institutionen för historiska studier vid Göteborgs universitet.
Markradar fungerar ungefär som ett ekolod och skickar signaler ned i marken. Signalerna studsar mot sten och berg och ger en bild av hur det ser ut under markytan. Vi hoppas kunna identifiera stenrika anläggningar som kokgropar eller större stolphål. Genom att sammanställa data från markradarundersökningen med resultaten från magnetometerundersökning och markkemianalys kan vi förhoppningsvis få en klarare bild av vad som döljer sig under jord – utan att behöva gräva.
För mer info om de så kallade ickeförstörande teknikerna som vi använder i projektet scrolla längre ned till sidan till rubriken Läs mer.
Se filmen från markradarundersökningen här nedan.
Magnetometerundersökning av Greby Handelsplats 18-20 september 2020
I veckoslutet den 18-20 september undersökte SAGA (Skandinavisk Arkeologisk Geofysik AB) fornlämningen Tanum 1885 med en magnetometer – ett antennliknande mätinstrument som närmast för tankarna till rymdens satelliter. Associationen ligger inte så långt från sanningen enligt Glenn Envall. Magnetometern registrerar variationer i markens magnetfält och används i geologin för att mäta jordens magnetfält (magnetosfären) men även inom arkeologin i sökandet efter arkeologiska fyndplatser och strukturer under mark – i en förstudie, som ett komplement eller istället för att gräva. En avvikande magnetisering i marken kan vara tecken på exempelvis forntida metallhantering, eldstäder eller övertäckta strukturer som är uppbyggda av en stor mängd magnetiskt material som tegel, bränd lera eller magnetiserad jord.
Ett pingande ljud hörs över fälten då Sebastian bär magnetometern längs med linjer i ett gridsystem som märkts upp med hjälp av rullmåttband. Det pingande ljudet är till för att Sebastian skall kunna hålla jämn takt med magnetometerns avläsning av marken. Först efteråt när informationen bearbetats i ett program på datorn framträder en bild av vad som finns under och som först då kan analyseras av kunniga ögon. När vi har preliminära resultat från undersökningen kommer dessa att presenteras här.
Se bildspel från undersökningen nedan.
Marken
Text: Annika Östlund
Endast en mycket liten del av Tanum 1885 är undersökt, men resultaten är mycket intressanta. Ihop med tidigare gjorda fynd och undersökningar har bilden av en hantverks- och handelsplats från romersk järnålder börjat växa fram.
Genom markkemianalyser, metalldetektering, magnetometer- och markradarundersökningar inom och i anslutning till den del av Tanum 1885 som inte är undersökt, är vår förhoppning att fornlämningens utbredning och omfattning ska kunna definieras tydligare.
Resultaten av utförda analyser och undersökningar kommer sedan i ett andra skede att kunna ligga till grund för en kompletterande forskningsundersökning.
Förväntad ny kunskap
Markundersökningarna förväntas ge svar på dessa frågor:
- Hur stor är fornlämningen?
- Finns ytterligare föremål av metall inom ytan?
- Går det att identifiera olika ytor som varit mer eller mindre intensivt brukade?
De olika markundersökningarna bör ge en uppfattning av hur stor yta som har omfattats av verksamheterna, samt en grundläggande förståelse för dess karaktär. Markkemianalyser bör även kunna ge en inblick i det samtida landskapets karaktär.
Resultaten från markradar- och magnetometerundersökningarna kommer att jämföras och utvärderas som ett led i metodutvecklingen avseende båda. I denna utvärdering deltar Tony Axelsson från Göteborgs universitet.
Markundersökningar
Markundersökningar kommer att genomföras för att skapa en tydligare bild av storleken på handelsplatsen vid Greby. Undersökningarna kan också komplettera kunskapen om vilken typ av aktiviteter som förekommit på platsen. Fyra metoder kommer att användas:
- Metalldetektering
- Markkemianalys
- Georadar
- Magnetometer
Markundersökningarna inleds med metalldetektering, för att säkerställa att inga ytterligare guldföremål (eller föremål av andra anmälningspliktiga metaller) finns kvar inom Tanum 1885.
Metalldetekteringen utförs av medlemmar i Sveriges Metallsökarförening.
Läs mer om metalldetektering och metallfynd under fliken Metallerna.
Magnetometer kan användas för att hitta spår av eldstäder (härdar, ugnar), skogsbränder, svedjebruk etc. Även stolphål, diken och gropar kan upptäckas om dessa har blivit fyllda med jord som har större eller mindre magnetism än den underliggande och kringliggande jorden. Magnetometer reagerar även på järn- och metallföremål, men har svårt att upptäcka murar och annat om dessa inte har en tydlig kontrast mot den kringliggande jorden.
Geologin är viktig. På platser där jorden endast består av ett tunt lager på berggrunden är det större risk att berggrundens magnetism påverkar. De flesta typer av sedimentära jordarter är däremot lämpliga för prospektering. Eftersom istidsavlagringar är sammansatta av ett mycket varierat material, kan magnetiska stenar ha blivit inlagrade av inlandsisen och orsaka anomalier som kan misstas för anläggningar och liknande.
Magnetometerundersökning utförs av Skandinavisk Arkeologisk Geofysik AB (SAGA).
Markradar eller georadar (GPR) har främst använts för att hitta rester av byggnader, till exempel husgrunder och grundmurar. Även andra typer av strukturer kan hittas, till exempel gravar, stolphål och gropar. Till viss del kan den användas till att avläsa stratigrafin, och den är också bra på att hitta moderna rör och avlopp.
Markradarunderökningar utförs av Tony Axelsson, Göteborgs universitet.
Syftet med markkemianalysen är att denna tillsammans med övriga markundersökningar ska ge en uppfattning om fornlämningens utbredning och omfattning. De markkemiska parametrar som avses att analyseras är magnetisk susceptibilitet (MS) samt citratlöslig fosfat. Markkemianalys kan ge information om olika aktivitetsytor inom en boplats (främst fosfater men även MS). Den ger också generell information om markbildnings- och nedbrytningsprocesser lokalt, vilket har betydelse för vilken typ av arkeobotaniska fynd som kan förmodas finnas kvar på platsen.
Vid en eventuell senare undersökning av fornlämningen, kan markkemianalys av anläggnings-/makroprover ge tillkommande information om till exempel hur lagren bildats i anläggningen, om värmen vid eldning, huruvida fosfatrika ämnen upphettats etc. Dessutom ger den en grund för att diskutera vilka nedbrytningsprocesser som verkat i anläggningslagren och därmed en grund för källkritik på resultatet från makroprover. Markkemianalys av markprover från övriga ytor i kombination med analyser av anläggningsmaterial kan ge underlag till förståelse av anläggningen i sig.
Det är många variabler som påverkar ett analysresultat, men genom SEAD-databasen har en kunskap börjat byggas upp om vad som markkemiskt karaktäriserar olika boplatser. I framtiden kan databasen användas till att skilja markbildningsförloppet på till exempel en jakt-/fångstboplats från en boskaps-/odlingsbaserad dito.
Vi planerar att bearbeta cirka 4 ha med ett basgrid om prov var 20 meter (drygt 20 prov per hektar). Prover insamlas med jordsond och respektive markprofil diagnostiseras. I samband med denna undersökning planeras även prover att tas ur den närbelägna Falkerödstjärnen för att avgöra om dessa lämpar sig för vidare studier.
Provtagning samt markkemianalys utförs av Miljöarkeologiska laboratoriet (MAL) i Umeå.
Naturgeografisk analys
Med hjälp av jordartsdata, höjddata och data om hydrologiska förhållanden kommer en naturgeografisk analys att utföras. Analysen kommer att ge en tydligare bild av strandlinjeförskjutning och vattennivåförändringar över längre tid, samt av havsnivåfluktuationer inom vald tidsram.
Utöver detta kommer även jordarterna i området och skilda ytors lämplighet för boende och jordbruk att ligga som grund för en djupare analys i syntes-skedet.
Den naturgeografiska analysen utförs av Oscar Jacobsson, Kulturlandskapet/ Stockholms universitet.