AFU och AUN Flig L1959:501 och L1969:7021

Flig / Kville L1959:501 och L1969:7021

Inom fastigheten Flig 1:6 strax utanför Fjällbacka planeras för nya bostäder. Med anledning av detta utfördes under 2013 utredningar av natur- och kulturvärden. Som ett resultat av dessa registrerades bland annat ett gravfält, RAÄ Kville 1488 (numera L1959:501). Under 2017 utfördes en förundersökning av detta, samt av en stenåldersboplats, RAÄ Kville 732 (numera L1969:7021), som berördes av den planerade vägen till bostadsområdet. Under 2022 utfördes en undersökning av gravfältet, och en avgränsande förundersökning av boplatsen. Du kan läsa om de olika stegen nedan.

Förundersökning av gravfält och boplats

2017 utförde Kulturlandskapet en arkeologisk förundersökning av ett gravfält, Kville 1488 / L1959:501, samt en avgränsande förundersökning av en stenåldersboplats, Kville 732 / L1969:7021, i Tanums kommun.

Förundersökningen resulterade i bedömningen att Kville 1488 utgör ett mindre gravfält i kustnära läge. Läget och utformningen av anläggningarna är närmast typiska för hällmarksgravfält från metalltid. Fornlämningen utgörs av sju anläggningar. Två av anläggningarna kan bedömas som gravar i form av stensättningar. Övriga anläggningar bedöms som grav övrig då de troligen ingått i ett ritualiserat bruk av platsen.

Vid förundersökningen av Kville 732 kunde boplatsen avgränsas i sin västra del genom resultat från schaktning och inmätning av äldre grustagskanter. Vid undersökningen framkom enstaka flintavslag i sju av schakten. Fynden var svallade och har troligen utsatts för transgression/omlagring. I ett av schakten framkom en härd som förmodades vara historisk eller förhistorisk. Analysresultat visar dock att den var modern.

Den avgränsande förundersökningen av Kville 732 resulterade i att boplatsen avgränsades i den västra och nordvästra delen. Föreslagen exploatering kan alltså ske i det förundersökta området. Kville 1488 bör slutundersökas innan en exploatering sker på platsen.

Kontaktperson: Stig Swedberg

Arkeologisk undersökning av gravfält L1959:501

Under tre veckor i början av juni 2022 utförde Kulturlandskapet en arkeologisk undersökning av det lilla gravfältet L1959:501 strax söder om Fjällbacka.

Grävdagbok vecka 22

Nu är den arkeologiska undersökningen i gång av fornlämningen L1959:501, gravfält, på berget mellan Skeppstad och Fjällbacka. Vid en arkeologisk utredning, följd av en förundersökning av området, identifierades sju anläggningar. Det rör sig om två stensättningar, en stenkrets och tre grav övrig/stenpackningar, som troligen har anlagts under äldre järnålder.

Vi har denna första vecka rensat fram anläggningarna och även utökat gravfältet med ytterligare en stenpackning som inte identifierats vid de tidigare undersökningarna. Arbetet har flutit på bra i solskenet och vi har även kunnat börja med att gå ner i en stensättning och undersöka den närmare.

En sak som vi ska titta närmare på – utöver att leta efter gravgömmor, och material att provta för att konstatera ålder på lämningarna, eller fynd efter vilka som begravts – är om vi kan reda ut platsens tillblivelsehistoria. Under hur lång tid har platsen brukats? Vilka konstruktioner kom till först? De lite större stensättningarna ligger på det flacka hälleberget, medan stenpackningarna ligger i skrevor och fördjupningar mellan och intill. Om stenpackningarna också har använts som gravar hoppas vi kunna ta reda på. I flera av konstruktionerna ingår även större block. Huruvida de lagts dit efter, eller om stenkonstruktionerna anlagts runt befintliga block, är också något vi hoppas kunna säga mer om.

Sådana här lämningar brukar sällan ge mycket fynd, varken föremål eller ben; bevarandeförhållandena är ofta dåliga i den här typen av grunda anläggningar direkt på berget. Men vår osteolog Erik Vajking är med i fält för att leta igenom den lilla orörda jord som kan finnas under stenarna, och analysera det benmaterial som eventuellt kommer fram.

Per Pixel har varit på plats och fotograferat anläggningarna med drönare för att ge oss en bättre uppfattning av hur stensättningar och stenpackningar kan tänkas hänga ihop.

Fältarbetet kommer att fortsätta i två veckor till, och vi kommer att lägga upp löpande uppdateringar här.

Grävdagbok vecka 23

Denna vecka har vi varit tre dagar i fält. På tisdagen efter lunch kom ett välbehövligt sommarregn, men regnet innebar tyvärr att den större av stensättningarna blev väldigt kladdig att undersöka. Därför har arbete fått utföras där det varit torrt nog.

Det arbete som utförts har bestått i mer rensning samt delundersökningar av ett antal stenpackningar. Inga fynd har hittills gjorts. Stenpackningen i den större av stensättningarna visar sig mer omfattande till djup än vad det verkade först.

Förutom tisdagens regn har vädret varit varmt, och vi har stiftat närmare bekantskap med åtskilliga myggor och myror. Under torsdagen spelade en nattskärra nära intill, trots att det var mitt på dagen. Det har också visat sig att hålrummen under blocken i anläggningarna hade inneboende i form av paddor, vilka vi varsamt flyttat på till andra block i skogen.

Grävdagbok vecka 24 och 25

Fältarbete hela vecka 24 samt måndag vecka 25. Denna andra halva av undersökningen innebar att vi fick koncentrera oss på att avsluta det vi påbörjat. Perioden har varit varm och solig utan regn, vilket innebar att anläggningarna kunde undersökas i god ordning.

Fokus har legat på de båda stensättningarna, A1 och A5, vilka båda undersöktes i sin helhet. A4 som anslöt till A1 undersöktes nästan i sin helhet. A2 undersöktes till hälften, och de båda stenpackade skrevorna, A7 och A8, undersöktes endast till delvis. Inga fynd som på något uppenbart sätt kan knytas till anläggningarna har hittats. Inom ett parti av A4 fanns en hel del krossad kvarts i fyllningen, något som inte kunde iakttas i någon av de andra stenpackningarna.

På måndagen fick vi hjälp av grävmaskin för att välta det stora blocket i A4. På måndagen kom också Per Pixel för att ta nya översiktsbilder på de kvarlämnade kantkedjorna. Därefter återstod endast att ta bort dessa för dokumentation och provtagning.

Resultat

Inom gravfältet undersöktes sju anläggningar bestående av stensättningar och stenpackningar. Inga brända ben framkom, och heller inget annat organiskt material som kunde dateras, eller på annat sätt förtydliga bilden kring de aktivieter som ägt rum här. Förutom några avslag av flinta i en anläggning och krossad kvarts i en annan, framkom heller inga fynd. Inte heller fynden gav någon ledning vad avser datering, men det är inte ovanligt med krossad kvarts i den här typen av anläggningar.

Utifrån utseendet på anläggningarna och läget i terrängen är det sannolikt att de anlagts och använts under bronsålder och/eller äldre järnålder. Skador och omkonstruktioner gör det troligt att platsen varit använd under en längre tid. Den egentliga bebyggelsen har sannolikt legat något längre från kusten; istället har det aktuella området troligen ingått i ett extensivt nyttjat kustparti, lämpligt för jakt/fångst, insamling och betesdrift.

Kontaktperson: Annika Östlund

Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning av boplatsen Kville 732 / L1969:7021

Vid den vidare projekteringen av bostadsområdet på Flig kom den västra delen av boplatsen L1969:7021 att beröras av vägområdet. Därför fattade länsstyrelsen beslut om en arkeologisk undersökning, i form av en schaktningsövervakning. Det innebär att endast den del av boplatsen som berörs av exploateringen undersöks.

Vid undersökningen framkom ett helt annat fyndmaterial än det från förundersökningen. Fyndmaterialet var helt osvallat och inte heller patinerat. Det framkom inom tre begränsade ytor, på 27-28 meter över havet. Utifrån höjden över havet kan de dateras till äldsta delen av yngre stenålder.

Materialet bestod av knacksten, kärnor, skrapor och avfallsmaterial. Det är uppenbart att det på dessa tre platser suttit en människa och tillverkat skraporna, och kanske även andra redskap som inte lämnats på platsen. Varför skraporna lämnats är oklart. Var de förbrukningsmaterial? Var det kanske lättare och bättre att göra nya nästa gång de behövdes? Kanske var detta ett tillfälligt läger, och vid flytten var människorna måna om att inte transportera mer än nödvändigt? Eller kanske tvärtom så att platsen besöktes frekvent och skraporna var bra att ha till hands vid nästa besök?

Tillsammans med tre av skraporna och en distinkt hög med avfallsmaterial av flinta framkom en eldstad. Det tolkades i fält som att fynden och anläggningen hörde ihop. Vid datering visade sig kolet från eldstaden vara betydligt yngre, från äldre järnålder.

Kontaktperson: Stig Swedberg