Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet
Kulturlandskapet har under 2013-2015 arbetat med ett forskningsprojekt om kompensationsåtgärder vid påverkan på kulturmiljö. Forskningsprojektet syftade till att utreda hur det går att arbeta kompensationsåtgärder vid intrång i kulturmiljöer och utredde möjligheter till framtida tillämpningar och vilka behov av kompletterande föreskrifter/råd som finns. Forskningsprojektet var uppbyggt genom en serie fallstudier och workshoppar. Målet var att bidra till en rationell samhällsbyggnadsprocess och tydliggörande spelregler.
Projektledare var Magnus Rönn, forskare och lärare vid Arkitekturhögskolan, KTH samt medlem i Kulturlandskapet.
Kulturlandskapets medarbetare i projektet var Stig Swedberg och Benjamin Grahn Danielson. Dessutom arbetade Peggy Lerman, Lagtolken AB och Julia Nordblad, Göteborgs Universitet med varsin utredning. Under 2014 har fyra workshopledare arbetat med var sin workshop som behandlade en fallstudie och ett specifikt tema: Maria Håkansson, KTH; Jonas E Andersson, KTH; Tony Axelsson, Göteborgs universitet; och Ann Åkerskog, SLU. Workshopledarna har dessutom fungerat som bollplank och skrivit artiklar efter erfarenheterna från respektive workshop. Forskningsprojektet har haft en referensgrupp bestående av Ylva Blanck, Enhetschef på Riksantikvarieämbetet (tidigare enhetschef på Göteborgs stadsmuseum); Thomas Romberg, Länsantikvarie på Länsstyrelsen Skåne; Jan Melander, stadsantikvarie i Västerås kommun.
Forskningsprojektet var indelat i två faser. Under den första fasen skedde en kunskapsuppbyggnad om kompensationsåtgärder. Sverige inventerades på intressanta fall där kompensationsåtgärder förekommit; Magnus Rönn, Stig Swedberg och Benjamin Grahn Danielson arbetade med fallstudier; Peggy Lerman och Julia Nordblad genomförde var sin utredning. Den andra fasen innebar att vi utvärderade fallstudierna genom en serie workshoppar samt anordnade en konferens. Under 2015 har vi avslutat forskningsprojektet med att färdigställa publikationer och presentera forskningsprojektets slutsatser på konferenser.
Vi har vid flera tillfällen presenterat forskningsprojektet och vårt arbete på konferenser såväl i Sverige som utomlands.
De böcker och rapporter som publicerats inom ramen för projektet finns att ladda ner som pdf-nedan men de går även att köpa i vår bokhandel. Nedan presenteras arbetet för varje år och artiklar och powerpoint-presentationer finns att ladda ner.
Kontaktpersoner: Om ni har frågor eller synpunkter är ni varmt välkomna att höra av er till Magnus Rönn eller Stig Swedberg.
Publikationer
Kulturarv i samhällsplaneringen – kompensation av kulturmiljövärlden
Denna rapport redovisar de första erfarenheterna från forskningsprojektet som gjordes under 2013-2014.
Boken inleds med två artiklar av Julia Nordblad, idéhistoriker vid Uppsala Universitet respektive Peggy Lerman, jurist på Lagtolken AB. Sedan följer ett avsnitt med begreppsutveckling och modeller samt fyra fallstudier: Exploatering av Folkets park i Linköping; Utbyggnad av Göteborgs hamn och påverkan på riksintresse för kulturmiljö; Vindkraft i Tanums kommun; Flytten av ångfärjestationen i centrala Helsingborg.
Kompensationsåtgärder vid exploatering i kultur- och naturmiljöer
Denna antologi innehåller artiklar som presenterades på konferens om kompensationsåtgärder vid exploatering i kultur- och naturmiljöer som hölls på Göteborgs stadsmuseum 1-2 december 2014.
Den första sektionen i antologin består av texter som är direkt knutna till forskningsprojektet Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet. Den andra sektionen innehåller utvalda konferensbidrag. Samtliga texter i boken har förutom redaktörerna kvalitetsgranskats av två ledamöter från konferensens vetenskapliga kommitté.
Konferenser, workshops och kompensationsåtgärder
2013
Under 2013 genomfördes den första fasen av projektet som i första hand var en fas av kunskapsuppbyggande.
Julia Nordblad gjorde en idéhistorisk studie och begreppsanalys av kompensationsåtgärder och jämförde de olika diskurser och traditioner som finns mellan kulturmiljövården å ena sidan och naturmiljövården å den andra.
Peggy Lerman utförde en juridisk genomgång för att klargöra gällande lagar och regelverk.
Under tiden arbetade Magnus, Benjamin och Stig med att inventera Sverige efter exempel på kompensationsåtgärder. Detta resulterade i att vi arbetade vidare med fyra fallstudier som behandlade kompensationsåtgärder vid olika typer av samhällsbyggnadsprojekt. Fallstudierna gällde utbyggnaden av Göteborgs hamn, Folkets Park i Linköping, Ångfärjeterminalen i Helsingborg och vindkraftutbyggnad i Tanums kommun.
I september 2013 presenterades projektet och tidiga slutsatser på European Association of Archaeologists årliga möte i Pilsen i Tjeckien. I november presenterades projektet på Riksantikvarieämbetets årliga höstmöte.
19th Annual Meeting, European Association of Archaeologists, Pilsen 2013
Projektet presenterades på EAA-konferensen i Pilsen i september 2013. En engelsk artikel översatt av Judith Crawford finns här samt powerpoint-presentationen från föredraget. Artikeln finns även i en svensk version nedan.
Riksantikvarieämbetets Höstmöte, Stockholm 2013
På RAÄ:s höstmöte 2013 presenterade vi projektet. Vi gick igenom bakgrunden till projektet, upplägget, forskningsinsatser under 2013 samt preliminära slutsatser.
Preliminära slutsatser
Denna ppt presenterade projektet och Magnus slutsatser om styrmedel och kompensationsåtgärder kopplade till fallstudien om Ångfärjeterminalen i Helsingborg.
2014
Under 2014 genomfördes fas 2 av projektet. Fallstudierna utvärderades i fyra workshopar där vi prövade tillämpningen av kompensationsåtgärder i grupparbeten och diskussioner. Workshoparna har varit sammansatta med personer från myndigheter, kommuner och konsulter för att ge en så bred och nyanserad bild som möjligt. Vi har utfört fyra workshopar: Workshop 1 behandlade Linköpings Folkets park och vi träffades på KTH 22 maj under ledning av Maria Håkansson. Den 4 juni träffades vi på Arkitekturskolan KTH där Jonas E Andersson ledde workshopen om Ångfärjeterminalen i Helsingborg. Tony Axelsson ledde en workshop 2 september i Göteborg där vi diskuterade utbyggnaden av Göteborgs hamn och påverkan på Lilla Aspholmen och de kompensationsåtgärder som diskuterades i samband med detta. Den sista och avslutande workshopen leddes av Ann Åkerskog på SLU i Uppsala 16 september. Där diskuterade vi hur kompensationsåtgärder har hanterats i ett vindkraftärende i Tanums kommun.
Under hösten publicerades projektets första rapport Kulturarv i samhällsplaneringen – Kompensation av kulturmiljövärden vilken finns att ladda ner på hemsidan eller beställa i vår bokhandel.
Under 1-2 december 2014 anordnade vi tillsammans med Göteborgs Stadsmuseum en konferens med temat kompensationsåtgärder. På konferensen presenterades papers och arbeten med kompensationsåtgärder inom natur- och kulturområdet. Bland annat presenterade Maria Håkansson, Jonas, Tony Axelsson och Ann Åkerskog sina workshopar och Stig Swedberg och Peggy Lerman genomförde en workshop om utbyggnaden av Göteborgs hamn och påverkan på riksintresset Nya Elfsborg och Lilla Aspholmen. Förutom paper-presentationer hölls föreläsningar av Julia Nordblad, Erik Skärbäck och Peggy Lerman. Cirka 90 personer från hela Sverige deltog i konferensen.
Konferens: Kompensationsåtgärder vid exploateringar i kultur- och naturmiljöer
Konferensen arrangerades på Göteborgs stadsmuseum 1-2 december 2014, av Kulturlandskapet, KTH och Göteborgs Stadsmuseum, med stöd av Riksantikvarieämbetets FoU-medel.
Workshop 22 maj Arkitekturskolan KTH
22 maj genomförde projektet en workshop på Arkitekturskolan KTH, där Magnus Rönns fallstudie om Ångfärjeterminalen i Helsingborg diskuterades. Workshopledare var Jonas E Andersson, Arkitekturskolan KTH/Birka Arkitekter AB. Ta del av workshopen genom Jonas presentation (klicka på bilden).
6th Annual Architectural Research Symposium in Finland 2014: Designing and Planning the Built Environment for Human Well-Being, Finland.
Magnus Rönn deltog på konferensen i Finland där han presenterade fallstudien om Folkets park i Linköping. Nedan finns konferenspaper medan powerpoint-presentationen finns här.
2015
Under 2015 sammanställdes alla erfarenheter från projektet. De artiklar som presenterades på konferensen i Göteborg har samlats i antologin Kompensationsåtgärder vid exploatering i kultur- och naturmiljöer. Projektets resultat har sammanfattats i tre artiklar som presenterats på internationella konferenser i Glasgow, Helsingfors och Malmö under hösten 2015.
Projektet sammanfattas i en slutrapport, Styrmedel och kompensationsåtgärder inom kulturmiljöområdet – Sammanfattning och slutsatser av FoU-projekt. Denna finns tillgänglig under Publikationer längre upp på sidan.
En artikel presenterades på EAA-konferensen i Glasgow som en del av sessionen Translating values. Denna session behandlade kompensation och arkeologiskt kulturarv med flera olika ingångar med exempel från Skottland, Sverige och Qatar. Vår artikel behandlade resultaten från fallstudierna och forskningsprojektet i sin helhet, och hur kulturarvet ständigt undergår en nedvärdering genom förhandling. Ett system med kompensationsåtgärder skulle kunna medverka till att kulturarvsvärden istället omprövas och uppvärderas, men för att det ska fungera krävs det tydliga riktlinjer. Ett abstract till artikeln finns att läsa här och powerpoint-presentationen från föredraget finns att se nedan.
Artikeln kommer troligen publiceras i en conference-proceeding under 2016.
Magnus Rönn och Benjamin Grahn Danielson presenterade en artikel på 7th Annual Symposium of Architectural Research in Finland, 22–23 oktober, 2015. Artikeln beskriver resultatet av forskningsprojektet, sammanfattar fallstudierna men går framförallt igenom de styrmedel som identifierats, deras effektivitet och hur tillämpbara de är. Powerpoint-presentationen från föredraget finns ovan och artikeln finns att ladda ner nedan.
Artikeln finns numera publicerad också i Architectural Research in Finland (ARF) 2017 Vol. 1, no. 1.
I november 2015 presenterade Magnus Rönn artikeln ”Urban Design in the City of Helsingborg” på konferensen ”Urban Mobility – Architectures, Geographies and Social Space” (the 2015 Nordic Architectural Research Symposium) i Malmö. Ett abstract till artikeln finns att ladda ner här men även Magnus powerpoint-presentation nedan. Artikeln kommer att publiceras i en conference-proceeding.
2017
Den 29-30 mars 2017 medverkade Magnus Rönn vid konferensen Kulturmiljö i samhällsplaneringen i Stockholm som workshopledare. Ämnet för workshopen var Kulturmiljö – metodik och praktik: Begrepp, värden, modeller och verktyg vid exploatering av kulturmiljöområden. Magnus presentation kan du ladda ner här.
2018
Teknologiskt institut i Stockholm bjuder återigen in till konferens Kulturmiljö i samhällsplaneringen den 13-14 mars 2018. Kulturlandskapet medverkar i konferensen genom Magnus Rönn. Han kommer att genomföra en workshop som behandlar kunskaps- och planeringsunderlag som tar upp kulturarvet i staden. Här ingår en arbetssätt som förenar kulturarv med arkitektur och stadsbyggnad. Workshoppen kommer också att diskutera nya synsätt på begreppet kulturmiljö som kommer till uttryck i två statliga utredningar; SOU 2013:68 Synliggörandet av ekosystemtjänster och SOU:2017:34 Ekologisk kompensation.
2021
Forskare från Aalto-universitetet, Chalmers tekniska högskola, Kulturlandskapet, Statens tekniska universitet och Tammerfors universitet organiserade tillsammans en session om kompensationsåtgärder i arkitektur och arkeologi vid EAA:s 27:e årsmöte i Kiel 2021, ”Widening Horizons”.
Sju bidrag från sessionen har nu sammanställts i boken Compensation in architecture and archaeology. On compensation as a project, method and professional practice. Samtliga artiklar är peer-reviewed.
Boken kan laddas ner gratis, eller beställas från Kulturlandskapet.
2023
År 2023 har Kulturlandskapet färdigställt en kompensationsåtgärd vid kulturmiljön Björkemossen i Strömstads kommun.
Kompensationsåtgärden inleddes med en inventering i området där redan kända lämningar besiktigades. Dessutom framkom flera lämningar av främst industrihistorisk karaktär som inte tidigare var kända. Genom denna insats kunde beskrivning av kulturmiljön och målen för miljön uppdateras.
Läs mer om projektet här.
