AU Ryland 3:2

Arkeologisk utredning

Kulturlandskapet har fått i uppdrag att utföra en arkeologisk utredning inom fastigheten Ryland 3:2, strax norr om Tanumshede. Det finns ett flertal kända fornlämningar i omgivningarna, framför allt i form av gravar, gravfält, boplatser och hällristningar. Större delen av utredningsområdet ingår i Riksintresse för kulturmiljövård samt i världsarvet Hällristningsområdet i Tanum.

Utredningen genomfördes dels genom schaktning, dels genom inventering efter hällristningar. Schaktningen resulterade i att 23 anläggningar framkom i områdets mellersta och norra delar, främst i form av härdar och boplatsgropar. Det är inte uteslutet att en del av boplatsgroparna utgörs av stolphål. Vidare framkom 38 fynd av flinta i form av bland annat avslag, spån samt ett avslag med retusch. Fynden framkom spritt över större delen av ytan, men framför allt i områdets norra, centrala samt södra delar. Flintan är inte möjlig att datera men har förmodligen tillkommit under flera tillfällen. Ett spån antyder en datering till äldre stenålder. Kol från två anläggningar har daterats till runt 3600 f Kr respektive 3300 f Kr, yngre stenålder. Det är inte uteslutet att det kan finnas kulturlagerliknande lager i västra delen av utredningsområdet.

Som ett resultat av utredningen har en ny boplats anmälts vilken omfattar den centrala och norra delen av området. I den södra delen av området har anmälts att den tidigare registrerade Tanum 2230 har en utsträckning även in i utredningsområdet. Båda boplatserna bedöms som fornlämningar. Dessutom har en stengärdesgård anmälts som övrig kulturhistorisk lämning. Hällristningsinventeringen resulterade inte i några nyfynd.

Under äldre stenålder har utredningsområdet legat vid en havsvik, och det är inte osannolikt att delar av området varit utsatt för omdeponeringar eller transgressioner. Vid boplatsen Tanum 2230 liksom vid en boplats omedelbart öster om utredningsområdet har lämningar från både äldre och yngre stenålder påträffats vid tidigare undersökningar. Det är inte osannolikt att dessa tillsammans med den nyupptäckta boplatsen bör ses som delar av en och samma boplats, utnyttjad vid flera olika tillfällen under förhistorien.

I det fall exploateringsplanerna kvarstår anser Kulturlandskapet att delar av utredningsområdet bör förundersökas. Inom och i anslutning till utredningsområdets norra del ligger de tidigare registrerade fornlämningarna Tanum 1302:1-4 i form av tre resta stenar och en domarring. I det fall exploateringsplanerna berör detta område anser Kulturlandskapet att den yta som ej utreddes av hänsyn till fornlämningsområdet för Tanum 1302:1-4 bör förundersökas. Kulturlandskapet föreslår även att fortsatt planarbete och kommande exploatering visar hänsyn mot stengärdesgården, 1513:1, så att denna kan kvarligga oskadad.

Kontaktperson: Annika Östlund