Greby Handelsplats
– ett forskningsprojekt 2020-2022
Bildgalleri
Se och läs mer om våra fynd
Illustration av ett keramikfynd från Oscar Montelius undersökning av Greby gravfält 1873. Ur Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns fornminnen och historia andra bandet 1879-83.
Samma kärl fotograferat på SHM, Stockholm, hösten 2021.
Fynden från undersökningarna av fornlämningen Tanum 1885, den förmodade handelsplatsen, består till stor del av keramik. Mycket är av finare kvalitet, både i godset och i dekoren. Här påträffades också vad som tolkas som keramikugnar.
Utifrån typologisk datering av keramiken, där det går att säga ungefär när keramiken tillverkats beroende på vilken form kärlet har, och vilka mönster och vilket arbetssätt som använts, härrör de allra flesta fynden till romersk järnålder – samma åldersspann som Greby gravfält.
På de gravfält kring Grebbestad som undersökts närmare under 1800- och 1900-tal har det också framkommit mycket keramik. Även här ofta av hög kvalitet, men även en enklare form av gods, till exempel i gravurnorna.
Läs mer om de olika keramikfynden längre ned på sidan.
En förnyad genomgång av de fynd som gjorts på gravfälten, ihop med materialet från Kulturlandskapets undersökning av Tanum 1885, kommer att utföras inom ramen för forskningsprojektet. Den keramik från Greby gravfält som finns på SHM i Stockholm har analyserats av Torbjörn Brorsson (KKS), och rapport är under produktion. Vi kommer också att utföra kemiska analyser av leran i keramiken, för att ta reda på varifrån leran kom och om det går att knyta fynden i gravarna till de förmodade keramikugnarna inom Tanum 1885.
Läs mer om detta längre ned på sidan.
Keramiken
Text: Annika Östlund
Fynden från handelsplatsen, Tanum 1885, utgörs huvudsakligen av keramik, bränd lera och metall. Keramiken omfattar 560 fynd med en vikt av 2 885 gram. Keramiken utgörs till mer än 20% av fint bearbetad keramik, vilket är en relativt hög andel och visar att platsen haft en särskild roll i samhället. Den höga kvaliteten och den likartade behandlingen av kärlgodset samt kärlens dekor visar att det rör sig om kärl tillverkade av specialister. Typologisk datering av keramiken visar det finns en del förromersk keramik i materialet men de allra flesta kärlen kan dateras till romersk järnålder. Det finns troligen också en del keramik från yngre folkvandringstid.
Greby utgör troligen en plats där storskalig handel och hantverk har bedrivits under romersk järnålder. På platsen har specialister inom metallhantering och troligen också keramiktillverkning varit verksamma under denna period.
Totalt samlades knappt 3 kg keramik in. I princip all keramik som kan dateras hänförs till förromersk eller romersk järnålder. Det finns också bitar som kan vara från yngre bronsålder. Endast i ett fall har keramik daterats till järnålder i allmänhet men möjligen vikingatid. Ett fynd utgörs av en mynningsskärva från ett täljstensmagrat kärl, troligen från ett spannformigt kärl. Dessa dateras traditionellt till folkvandringstid men datering av en gravkontext i Skee, där ett liknande kärl framkom, resulterade i romersk järnålder. Övriga kärlformer som kunnat identifieras är diverse koppar och bägare. De kan troligen dateras till romersk järnålder eller folkvandringstid.
De flesta keramikskärvorna var glättade, hela 78%. Dessutom var cirka 20% av keramiken polerad eller fint glättad. Detta sammantaget visar på en hög andel finkeramik i materialet. Däremot var endast 22 skärvor ornerade. Dekoren utgjordes av linjer, streck och fåror samt ett rosettliknande mönster. Den sistnämnda påminner om den dekor som finns på flera kärl från Ytter Restad-gravfältet.
Åtta keramikbitar har analyserats avseende godsets kemiska sammansättning, så kallad ICP-analys. En av dessa utgjordes av ett täljstensmagrat gods. Analysen visade på en likhet, men inte total överensstämmelse, med jämförelsematerial från norra Bohuslän. Troligen är krukan regionalt tillverkad. Av de övriga bitarna uppvisar sju stor överensstämmelse och bör ha tillverkats lokalt. Den åttonde keramikbiten utgjordes av en mynningsbit med streckdekor. Den avviker i kemisk sammansättning och kan vara tillverkad utanför regionen.
Med hjälp av 91 skärvor har kärlstorleken på ett antal kärl uppskattats. Mellanstora kärl utgör 55% av detta mateial. Små kärl, eller finkärl, utgör 43% och resterande kärl var stora. Slutsatsen av detta är att keramiken inte utgör ett normalfördelat boplatsmaterial. I ett sådant bör andelen stora förråds- och brukskärl uppgå till minst 20% istället för som här 2%.
Keramiken har i princip tillverkats med tre olika magringsmedel. Dels har en naturlig lera utan magringsmedel använts till finkeramiken, främst den polerade. Sedan har ett gods framställts med hjälp av bergartsmagrad lera. Huvudingrediens är granit men även diabas förekommer. Kornstorleken är dock fin och sällan över 3 mm vilket innebär att magringen troligtvis har siktats. Detta har gjort det möjligt att skapa kokkärl som på ett bra sätt kunde fördela de spänningar som upphettning framkallar. Slutligen har sandmagring använts till flera kärl, vilket ger ett gods som påminner om det medeltida rödgodset. Sammantaget visar den homogena magringstekniken på ett specialiserat keramikkunnande.
…
Fynden från Greby gravfält utgjordes bland annat av sländtrissor, pärlor, kammar och keramik. Keramiken utgjordes både av mer eller mindre intakta kärl och enstaka skärvor, och var av varierande kvalitet, från grovt och löst bränt till av mycket hög kvalitet. Montelius noterar att delar av keramikmaterialet inte har påträffats tidigare i Sverige, men har likheter med brittiskt, tyskt och danskt material. De stora likheterna med norskt material poängteras i en senare artikel. Det gäller den vanliga gravkeramiken med en mindre skål med hank och det speciella kärlet med en glasbit i botten.
…
Många av fynden från Gissleröd I är spektakulära, med högkvalitativ keramik, skärvor av två spannformade kärl och tre buckelurnor. I keramikmaterialet finns grova dåligt brända kärl såväl som finare gods. Det noteras även skärvor från ett blanksvart kärl ornerat med horisontella linjer, skärvor ornerade med stämpelintryck eller linjer, skärvor från en “fatformig urna” samt skärvor från tre kärl med hank.
…
Vid undersökningen av Gissleröd II framkom drygt 3 800 bitar keramik, med en sammanlagd vikt på strax över 4 100 g. Keramiken bedömdes vara av äldre järnålders-karaktär. Keramiken uppvisade en stor spridning i karaktär och förekomst. I fem anläggningar samt inom ett mindre område på en av undersökningsytorna framkom keramik i större mängd, mer än 100 gram. Denna keramik går att hänföra till minst sex olika kärl, men förmodligen fler. Fem av dessa framkom inom Tanum 1892.
Kärl A utgörs av 126 bitar keramik, och består av ett finmagrat glättat gods, med dekor i form av vinkelställda streck samt hank. Kärlet är av en mindre typ, vanlig under romersk järnålder. Bitarna är påtagligt rundnötta och kärlet kan möjligen ha omdeponerats redan i samband med grustagsdriften.
Kärl B utgörs av 426 bitar keramik och var mycket fragmenterad. Det mesta av keramiken kommer trots det från ett kärl som stod i stort sett intakt i anläggningen. På grund av att kärlet bestod av ett mycket grovt magrat och i det närmaste obränt gods, föll det i bitar vid omhändertagandet. Kärlet har haft en bottendiameter på mer än en decimeter. Trolig datering äldre järnålder. Detta kärl utgjorde benbehållare i den orörda graven, anläggning 27.
Kärl C utgörs av 232 bitar keramik i ett tjockt och ganska grovt magrat gods, förhållandevis väl bränt. Många bitar passar ihop. Fynden framkom ganska koncentrerat i botten av anläggning 1. Kärlet har haft ett bukomfång på upp emot 20 centimeter. I samma anläggning framkom också keramik relativt ytligt. Denna består dels av ett gods som påminner om det i Kärl C, dels av ett betydligt finare gods med tunna väggar och fin magring. Några av bitarna av det grovmagrade godset går att foga samman, varför denna keramik förmodligen kommer från ett och samma kärl. Det är osäkert om denna keramik skall räknas som en del av anläggning 1 eller har hamnat här på annat vis.
Kärl D utgörs av uppskattningsvis drygt 2 500 bitar keramik, mestadels mycket små fragment. Godset är ganska tjockt, grovt magrat och dåligt bränt, men glättat – inte olikt Kärl B. Keramiken var mycket fragmenterad och insamlades ur tre olika, men närliggande, koncentrationer. Det är möjligt att keramiken härrör från mer än ett kärl.
Kärl E utgörs av 37 bitar keramik i ett ganska tjockt, grovt magrat och bitvis sämre bränt gods. Möjligen är de från samma kärl, vilket i så fall bör ha varit ganska stort.
Kärl F utgörs av minst 34 bitar keramik som framkom i en anläggning inom Tanum 1893. I direkt anslutning till anläggningen fanns ett sotpåverkat lager vilket också innehöll keramik som påminner om den i anläggningen. Om även dessa bitar räknas in i Kärl F blir antalet 48. Kärlet har varit relativt stort med fin magring. Vissa bitar hade kraftig matskorpa. Kärltypen kan dateras till äldre romersk järnålder.
Vid en undersökningen av Siljevi gravfält insamlades keramik från gravurnor, vilka då daterades till äldre järnålder.
Förnyad genomgång av keramiken
En förnyad genomgång kommer att göras av utvalt fyndmaterial från undersökningarna vid de olika gravfälten. Keramik från Greby-, Siljevi- och Gisslerödgravfälten kommer att registreras, ritas och fotograferas. Fynden finns på SHM i Stockholm samt på Bohusläns museum och Göteborgs Stadsmuseum.
Även keramiken från fyndplatsen Tanum 1687:1 och kommer att registreras på samma sätt. Även dessa fynd finns på SHM i Stockholm.
En förnyad genomgång kommer också att göras på utvalt fyndmaterial från undersökningarna vid de två boplatserna, Gissleröd och Greby. Ytterligare analyser av keramiken kommer att utföras för att skapa ett jämförelsematerial till gravkeramiken.
Genomgången och nyregistreringen av keramik kommer att utföras av Torbjörn Brorsson på Kontoret för Keramiska Studier (KKS).
Ett urval av keramiken kommer, om tillstånd erhålls, att analyseras avseende sammansättning och proveniens.
Delar av analysen är utförd, och rapport är under produktion.