Greby Handelsplats – Benen

Benen

Text: Annika Östlund

Fynden från handelsplatsen, Tanum 1885, utgjorders huvudsakligen av keramik, bränd lera och metall. Vad gäller det benmaterial som framkom, bör noteras fyndet av två, till stora delar intakta, fårskelett samt fyndet av gråhaj, det första subfossila fyndet i Sverige.

Merparten av benen utgörs av däggdjursben men det marina inslaget är noterbart, mot bakgrund av att denna typ av ben inte eftersöktes speciellt. Merparten av fiskbenen framkom i makrofossilprover. Det bearbetade benmaterialet bestod av 303 delar med en total vikt av 2,18 kg, exklusive de två fårskelett som framkom i en anläggning.

Benen förekom främst i gropar och kokgropar, men även i ugnar. Förekomsten i ugnar kan delvis förklaras av att flera av ugnarna omgavs av relativt omfattande kulturlager varför en del av benen kanske snarare är att hänföra till omgivande kulturlager. Fynden av fiskben kommer från två intilliggande anläggningar, en kokgrop och en ugn. Det är möjligt att benen i ugnen är sekundärt deponerade.

…

Fynden från Greby gravfält utgjordes bland annat av sländtrissor, pärlor, kammar och keramik. Alla undersökta gravar utom en bestod av ett röse av stenar i ett lager, täckta av sand och jord. Under stenarna fanns i sin tur ett lager av starkt kolblandad jord med inslag av brända ben, detta tolkar Montelius som rester efter gravbålet. De flesta ben har dock lagts i en gravurna, och urnan har placerats i lagret under stenarna. I två av de gravar som undersöktes återfanns krukskärvor, men inga eller mycket få ben.

…

Fyndmaterialet från undersökningarna Gissleröd I kan dateras till perioden romersk järnålder – vikingatid. I fyndmaterialet finns brända ben och högkvalitativ keramik, men också exempelvis björnfalanger/björnklor vilka kan tyda på att den döda bränts tillsammans med björnfällar.

…

Vid undersökningarna av Gissleröd II framkom cirka 500 brända ben med en sammanlagd vikt på 630 g. De brända benen framkom i nio anläggningar, men endast två innehöll ben från människa. Övriga anläggningar innehöll ben från däggdjur. Endast i ett fall var det möjligt att artbestämma till get eller får.

I det material som framkom vid framrensning av anläggning 1 hittades ett bränt ben av människa, möjligtvis från en vuxen individ. Därutöver insamlades ytterligare 10 bitar oidentifierade brända ben av människa eller däggdjur, samt ett obränt fragment av djur. I själva anläggningen framkom inga ytterligare ben. Det är troligt att de brända benen härrör från den närbelägna anläggning 27, vilken delvis var skadad, eller från en annan bortgrävd grav.

I anläggning 27 hittades den största mängden brända ben, drygt 600 g. Benen har tolkats som att de kommer från två olika individer: En äldre man, 40-60 år möjligen äldre, samt ett barn, 0-1 år. Möjligen finns det ben från ytterligare en människa i materialet; i ett makroprov fanns material som tyder på att en ung människa också är representerad. Makroprovet är taget i anläggningens centrala parti, där också merparten av de övriga brända benen insamlades. Eftersom det endast är i materialet från makrofossilprovet som det framkommit material som tyder på en yngre människa kan möjligen den skilda insamlingstekniken vara förklaringen.

I fem anläggningar hittades ben från däggdjur, större däggdjur och medelstort däggdjur. Från anläggning 63 kommer det enda benmaterial som är artbestämt, förutom människobenen; detta kommer från ett medelstort däggdjur, eventuellt får eller get.